Guld, brons och Assange

Det verkade så lovande – sju av åtta deltagande svenskar tog sig vidare till skid-VM:s semifinal i sprint. Där gick det tyvärr inte så bra för tjejerna. Men desto bättre för killarna – ett guld och ett brons. Jättekul. I och för sig spelar det inte någon roll vem som vinner. När jag tittar på skidtävlingarna uppskattar jag kampen, dramatiken och inte minst glädjen hos dem som gör bra ifrån sig. Att det sedan är svenskar är förstås litet extra roligt. Jag uppskattar mycket Northugs uppskattande kommentarer över Hellner.

Nog om det. Det blir mycket skidor framöver. Kul och jag ska försöka hinna med att titta på så mycket jag kan. Fast det räcker nog egentligen med att se sammanfattningarna på kvällarna.

Jag har inte heller kunnat undvika att notera att en brittisk domare bestämt att Wikileaksgrundaren Julian Assange ska överlämnas till Sverige för att förhöras och kanske ställas inför rätta för de misstankar som vilar på honom för våldtäkt, olaga hot och sexuellt ofredande. I och för sig dröjer det nog att han kommer hit, eftersom beslutet ska överklagas. Men det är bra att han kommer hit.

När jag på en nyhetssändning hörde honom förklara varför han inte vill komma, försvann mycket av min respekt för honom. Han förklarade sin skepsis för överlämningen med att han skulle dömas i land där de inte talar hans språk, där handlingarna inte finns på hans språk.

Det är ju bara nys, enligt mitt förmenade. Det händer ofta att utländska medborgare ställs inför rätta i Sverige. Jag vill tro att rättssäkerheten är god. Misstänkta brottslingar som inte talar svenska är alltid beledsagade med tolkar. Att bli förhörd och få allt som sägs att bli översatt till engelska borde inte vara något som helst problem.

Det påminner mig förresten om en händelse i Sundsvall från tiden när jag jobbade där. En engelsman stod inför rätta. Vad han var anklagad för minns jag inte. Däremot minns jag väl att det var en gymnasielärare i engelska som anlitats som tolk. Denne var dock så dålig att såväl försvarsadvokat, rättens ordförande och – åklagaren (!)  fick rätta hans översättningar.

Det tycker jag talar för att aktörerna i rätts-Sverige lägger sig vinn om att verkligen få justa rättegångar. Samtidigt talar det också om något hur dåliga kunskaper just denne lärare måste ha förmedlat till sina elever. Lyckligtvis gick han för många år sedan i pension. Jag vet faktiskt inte ens om han lever. Men jag hoppas att hans elever på egen hand eller med hjälp av mer kvalificerade personer har lärt sig bättre engelska sedan dess.

Assange får alla gånger en juste rättegång, om det går så långt. Rättegången är också oerhört viktig att genomföra utifrån brottsoffrens synpunkt. Alltför ofta hamnar deras, kvinnornas, berättelser i bakvatten när ord står mot ord.

About these ads

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.