Korta tyckanden

Skrivlusten har inte varit på topp i dag. Fråga mig inte varför. Men den finns där ändå – någonstans. Och poppar säkert upp snart nog igen. Om inte annat när jag vet att våren är kommen. Förhoppningsvis tidigare.

Bara litet allmänt tyckande så här fram emot natten. Det gick inte särskilt bra för Skellefteå AIK i första semifinalmatchen mot AIK. Hemmaisen till trots åkte SAIK på en förlust med klara 1–4. Själv hade jag faktiskt tippat i något sammanhang förlust men med 3–4. Jag kikade bara på matchen en bit in i första perioden och då var det helt klart AIK från Stockholm som dominerade. Det laget verkade helt enkelt mer taggade. Men Skellefteå får väl skärpa sig. Det återstår ju som mest sex matcher och mycket kan hända än.

Jag har också noterat att Högsta domstolen i USA i dag har påbörjat behandlingen av den sjukförsäkringsreform som president Obama drivit fram. Nu blev det ju inte alls som det var tänkt. Reformen är en ordentligt urvattnad kompromiss, som ändå har väckt mycket ont blod både i vissa delstater och hos enskilda personer. Domstolens beslut väntas i juni och det är i lagom tid för att påverka presidentvalrörelsen.

Om Högsta domstolen kommer fram till att reformen strider mot den amerikanska konstitutionen så kan det förstås ses som en ordentlig förlust för sittande president Obama. Å andra sidan vrids ett kraftigt argument ur händerna på republikanerna, som under hela tiden fram till dess att reformen antogs har motarbetat den med näbbar och klor.

Rent allmänt tycker jag att det är väldigt skämmigt för ett sådant land som USA att det inte finns ett nationellt fungerande sjukvårdssystem. Med de stämningar och attityder som råder i stora delar av landet så förefaller det osannolikt att reformen överlever eller ens kan förbättras. Vilket i sin tur innebär att USA tar ytterligare ett steg mot att avsluta sin storhetstid.

Att så sker har jag trott och tyckt länge. Och efter att ha lyssnat på professor Rosling i dag har denna min känsla bara förstärkts. Dessvärre befarar jag också en ganska våldsam utveckling på olika håll i världen inom en inte alltför avlägsen framtid. Det finns många ljuspunkter och glädjeämnen, förstås, som man kan hitta litet överallt. Men den hårdare attityden, de fasta och inte ruckbara övertygelserna samt ökade märkbara motsättningar både mellan och inom länder känns illavarslande.

I Syrien fortsätter regimens styrkor att kraftigt beskjuta olika stadsdelar i staden Homs, samtidigt som styrkor dras ihop för offensiver mot andra städer. Enigheten i FN:s säkerhetsråd och rekommendationerna från det om dagligt eldupphör för att få in humanitär hjälp negligerar regimen i Syrien med anmärkningsvärt arrogans.

Jag har glömt att nämna det tidigare – men när regeringstrupperna går in i städernas kvarter så skriver de på husväggarna: ”al-Assad – eller vi bränner ner landet”. Det säger en del om den målmedvetenhet som regimen Bashar al-Assad har när det gäller att utplåna all opposition. Att mörda alla oppositionella och dem som kan tänkas hjälpa oppositionen.

Nej, nu får det vara slut för den här gången.

 

About these ads

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.