Att bryta attityder

I dag häktade tingsrätten i Landskrona en 16-åring som sannolikt misstänkt för mord på en 19-årig flicka. Samtidigt häktades en 39-årig kvinna som skäligen misstänkt för anstiftan till mord. I klartext handlar det om brodern och modern till den flicka som hittades mördad i sin lägenhet för en liten tid sedan.

Fallet har fått mycket stor uppmärksamhet. Det diskuteras livligt, bland annat på dn.se. Än en gång tycks ett som det heter hedersrelaterat mord ha begåtts. Och vi minns många av dem.

Pela Aroshi 1999, Fadime Sahindal 2002 och Jian 2010. Jian, 21 år, knivhöggs till döds – 52 gånger – av sin pappa eftersom Jians man begärt skilsmässa. Pappan anmälde sig direkt efter dådet till polisen och dömdes sedermera till 18 års fängelse.

Inte bara kvinnor drabbas av hedersvåld. Abbas Rezai, den afghanske flyktingpojken som bodde i Kåge, blev brutalt mördad av sin flickväns föräldrar när han kom på besök till dem 2005. Flickans föräldrar dömdes till tio års fängelse.

Alltsedan det senaste fallet uppdagades har debatten – än en gång – flammat upp. Och frågan är vad man kan göra för att minska antalet hedersrelaterade brott som i sin mest extrema variant slutar med att – oftast – en ung flicka mördas.

En del tror att skärpta straff kan få effekt. Kanske kan det vara så i vissa enstaka fall. Men det krävs så mycket mer under så mycket längre tid.

Vi har i vårt land väldigt svårt att förstå hedersbegreppet som många inflyttade till vårt land har med sig från barndomen. Vi kan inte förstå varför det skulle vara så vanhedrande med att en tjej träffar en svensk kille.

Jag tror att vi först och främst måste lära oss att förstå varifrån hedersbegreppet stammar och varför det är så viktigt för enskilda och för familjer. Hedern i det här avseendet är något som alltid har funnits och som är en del av deras verklighet – vare sig de bor i Sverige eller i sitt hemland. På samma sätt som vi svenskar som flyttar till andra länder gärna håller fast vid våra traditioner är det naturligt för dem som kommer till oss att de håller fast vid sina.

Hur man ska komma till rätta med det här – hedersmord och hedersvåld, i sin lindrigaste form som översitteri och utfrysning, är inte acceptabelt (och är det inte heller i andra länder) – tar lång tid. Det handlar om att förändra attityder. Och det görs inte genom att staten eller kommuner anslås några miljoner till utredningar och särskilda satsningar. Det är något som tillgrips för att lugna opinionen; saken har tagits om hand. De styrande har visat handlingskraft.

Nej, jag tror att det bästa sättet att förändra attityder är att faktiskt under lång tid och i personliga möten träffa och lära känna individer och familjer som kommer från andra kulturer. Vägen till dessa möten är inte lätt och enkel. Vi har strikt organiserat vårt välkomnande. Staten och kommunerna fixar det. Det är SFI och det är andra förkortningar. Alltför många får praktisera på olika arbetsplatser där ingen eller få tar hand om dem och lär känna dem; de är ju bara praktikanter som ska vara där en kort tid…

Vem ser i den situationen kvinnan som varit i Sverige i långt över fem år. Hon som såg sin mor bli halshuggen och som själv tillsammans med sina systrar blev våldtagna. Hon som fortfarande inte har en svensk vän. Eller ens en bekant.

Vägen till att lära känna en människa som det fungerar i Sverige är främst via ett ordentligt jobb. I andra hand kan föreningslivet betyda väldigt mycket. Här måste det bli mycket, mycket bättre. Och när vi lärt känna våra okända medborgare – ja, då kan vi prata fritt och diskutera livligt med dem. Det leder till att fördomar och attityder och stereotypa föreställningar bryts och förändras. För alla parter.

Att vi inte är särskilt duktiga på att umgås vi svenskar heller är en annan sak. Vi vet ju att våra värderingar omfattas av alla svenskar. Fast det inte alls behöver vara så. Se bara på Norge och Breivik…

Nej, vi måste lära oss att mera umgås med alla. Det gör hela samhället bättre och det stärker sammanhållningen i samhället precis på samma sätt som det stärker vår alltid sköra demokrati.

About these ads

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att bryta attityder

  1. Bosse Hammarstrom skriver:

    Bra skrivet.

Kommentarer inaktiverade.