Slår mig för bröstet

Vet ni vad? Jag skiter i Jantelagen. I alla fall just nu. Med stort intresse har jag tagit del av nyheten att professorn i oceanografi vid Göteborgs universitet, Anders Stigebrandt, söker pengar för ett större försök att syresätta havsbotten i Bornholmsbassängen. Professor Stigebrandt har lett ett forskningsprojekt i Byfjorden där man under två och ett halvt år har pumpat ner syre mot botten och genast fått liv på havsbotten.

Självklart är det så att professorn har rätt. Och jag ger mig tusan på att jag har bidragit till att få honom på dessa tankar.

Det var nämligen så att redan för ungefär 30 år sedan utmålades de döda havsbottnarna i kustnära områden som ett av de största miljöhoten i världen. Detta eftersom ingenting lever där, vilket utarmar fisket. Det var då jag började fundera på olika sätt att reparera skadorna. Principen var och är väldigt enkel och det enda du behöver för att förstå det är ett akvarium där du via en luftpump syresätter vattnet. Den principen kan väl tillämpas på Östersjön vars olika delar består av ett antal ”bassänger”.

Så hur få ner syret till ibland ganska stor djup? Det kräver mycket energi. Efter lite funderande kom jag på att om man kan få till stånd en rörelse i vattnet så är ordnar det sig genom att syrefattigt vatten ersätts med syresatt vatten. Det är samma rörelse som finns i luften och som jag fick lära mig när jag tog mitt flygcert. På sommaren värms marken upp snabbare varvid luften stiger. Luften ersätts av en svalare luft som kommer från havet eller från ett område där det inte är så varmt. Ni har alla hört talas om havsbris och landbris beroende på hur uppvärmningen går till.

Min tanke blev därför att man från ett fartyg skulle kunna sänka ner en stor historia, typ Archimedesskruv, som roterar direkt driven av en vindmölla på fartyget. Antingen genom den el som vindmöllan producerar eller direkt på något sätt. Att konstruera detta på ett fartyg har ju den stora fördelen att ”syresättningsmaskinen” lätt kan flyttas från ett område efter att ha satt snurr på vattnet  där till ett annat område.

Jag skrev om detta och bifogade mina högst amatörmässiga teckningar och skickade till den oceaografiska institutionen i Göteborg . Men det gjorde först efter det att jag skrivit om min tanke i Sundsvalls Tidning. Självklart har jag inte brevet till institutionen kvar, men som jag minns fick jag i alla fall inte något svar. Detta måste ha varit någon gång i slutet av 80- eller början av 90-talet.

För något år sedan blev jag glad över att någon professor i Göteborg, kanske var det Stigebrandt, uttalat sig att man genom en vinddriven ”visp” skulle kunna syresätta havsbottnar.

Nu är ämnet högaktuellt igen när Östersjöns yta fylls av blommande alger vilket är en direkt konsekvens av de döda havsbottnarna och den fosfor som frigörs då. Gissningsvis är det också av den anledningen som Stigebrandts tankar och försök att få fram finansiering till ett större försök aktualiseras. Jag ser att miljöminister Lena Ek (C) är intresserad av tanken, vilket kanske kan leda till att staten i alla fall delfinansierar ett sådant projekt.

Jag vet att jag inte får någon som helst cred för detta. Men jag vet med mig själv att jag bidragit till det som kan bli en lösning på ett jättestort globalt problem. Och det får jag väl vara nöjd med. Det känns gott att ha varit tidigt ute med en tanke som kanske var alltför tidigt och amatörmässigt lanserad.

Det är i så fall inte den första gången som det hänt mig. Nu ska jag sluta att slå mig för bröstet, ta lite svalka på balkongen och bara vara väldigt nöjd med mig själv.

Där fick du, Jante!

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 1 kommentar

Torr fruntimmersvecka

Ännu en fantastisk dag. Tycker jag. Har tagit det lugnt. Pärmat en massa papper på förmiddagen, sedan en timmes promenad i solen och därefter ett par timmar på balkongen i solen där det som mest var 42 grader i gasset. Sedan en kall dusch och nu – framåt aftonen (ja, klockan är över nio på kvällen) – börjar det bli dags att koncentrera sig en smula på det som hänt under dagen. Samt sitta en stund vid datorn.

Apropå det sista så tänkte jag en ganska kort stund slå två flugor i en smäll: både njuta av solen på balkongen och vara ute i den digitala världen. Men se det försöket fick jag snabbt avbryta. Datorn blev så rackans het i solen att det inte gick att ta i den och fläkten som tydligen finns i den någonstans lät som om den var på väg att förpassa sig själv ur metallhöljet. Jag gör inte om det.

På torsdag har Kristina namnsdag. Det är sista dagen i den så kallade fruntimmersveckan (som börjar med Fredrik/Fritz). Enligt vad många säger ska fruntimmersveckan vara den värsta veckan under sommaren med bara regn, blåst och elände. I år har det i alla fall här uppe hos oss inte kommit en droppe regn och temperaturen ser bara ut att stiga. Jag tror att det har varit drygt 30 grader på sina ställen. Och nog skulle det behövas regn. Mycket. Bara det fortsätter att vara varmt.

En gång när jag jobbade i Hudik fick jag för mig att vi skulle porträttera någon som bar just den dagens namn. Det var bara jag som tyckte det var ett bra förslag så för att få det gjort fick jag göra det själv. Den enda som jag minns att jag skrev om var förstås mannen Fredrik. På den tiden fanns det i Harmånger ett klädvaruhus (fortfarande finns det ett stort strykjärn på taket, som visar vad som fanns i huset) och minns jag rätt hette det Lövskräddar´n (med reservation för stavningen). Den som drev det var denne Fredrik och jag fick honom att hoppa upp på ett bord och inta den då klassiska skräddarpositionen när det var dags att ta bild.

Nåväl, det var länge sedan och det är garanterat bara jag som minns det. För att det var så kul att vara ute och göra sådana här små trevliga intervjuer.

I dag ser jag att en lång rad internationella flygbolag har ställt in sina flygningar till Tel Aviv. SAS, Norwegian, Lufthansa, Air France och de amerikanska bolagen Delta, US Airways och United Airlines samt KLM ställde in i dag och fortsätter med det ytterligare några dagar. Anledningen är att en del av en raket hamnade nära flygplatsen Ben Gurion i Tel Aviv.

Den israeliske transportministern Israel Katz gick bokstavligt talat i taket när det ena bolaget efter det andra vägrade flyga till Israel. Enligt TT/AFP anklagade han omvärlden för att ha ”tappat nerverna efter flygkatastrofen i Ukraina”.

Stillsamt funderar jag på vem eller vilka det är som tappat nerverna… Inte är det flygbolagen som naturligtvis värnar om sina passagerare.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Promenad i solen

Jag har vetat om det ett par dagar och nu är det helt offentligt. Först att Annina Wede kommer till Sunnanå från Sirius och i dag, alldeles nyss, släppte vi nyheten på sskbloggen.wordpress.com att Madelaine Edlund också spelar för Sunnanå under resten av säsongen. Det är vi klubben väldigt glada för och både Annina och Madelaine tycks också vara glada över att få representera Sunnanå. De båda är utpräglade forwards och förhoppningsvis kommer de att bidra till att Sunnanå klättrar åtminstone en placering till i tabellen så att klubben avancerar till damallsvenskan.

SONY DSC

Den här bilden tog jag på Madelaine ”Madde” Edlund när hon tränade med Sunnanå för en tid sedan.

Nog om det för nu. Och nu något annat. För något märkligt har inträffat. SMHI har nämligen utfärdat en klass 1-varning för den värme som ska råda längs Norrlandskusten under de närmaste dagarna. Det innebär att framför allt äldre människor ska se till att hålla sig i skuggan och dricka mycket. Hård värme är tuff att uthärda för äldre och svaga. Men värmen som alstras i stängda utrymmen, som exempelvis i bilar, är rent av dödlig för små barn och hundar och katter, som lämnas kvar av obetänksamma föräldrar och djurägare.

Själv trivs jag som fisken i vattnet när det är varmt och gott. Det är bara att hinka i sig vatten och se glad ut. Efter det att jag tränat en sväng i morse ägnade jag mig åt att jobba och när det var klart kunde jag inte motstå frestelsen att ta en ordentlig promenad mitt på dagen. I solen och i värmen. Det tyckte jag bara var väldigt skönt.

Längs promenadstråket träffade jag på en tidigare arbetskamrat från Norran. Vi stod där i solen och språkade i säkert 30-40 minuter och det var ett gott samtal. Så roligt att prata om än det ena, än det andra.

En tanke slog mig under promenaden – att jag kanske skulle ta mig för att åka ut till ett bad för att doppa kroppen. Det är så många som rapporterar om glada badupplevelser just nu på olika sociala fora. Men badkruka som jag är så väntar jag nog till att det blir ytterligare några grader i havsvattnet; det är ju ”bara” 24 nu och det känns som kallt när det är långt över 30 grader i solen.

Nej, nu blir det inte mer för i kväll – tror jag. Man vet ju aldrig vad som händer…

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Israels blinda hat

En god stund, faktiskt nästan två timmar, av dagen ägnade jag mig åt studier. Studier som inte gav mig något annat än en fascination över hur naturen fungerar. Varför det fungerar som det gör har jag bara vaga begrepp om, men det var kul att skåda i alla fall.

Från balkongen blickade jag österut – mot havet. Där är det alltid blå himmel sådana här dagar. Åt väster, inåt landet, är molnen mer frekventa och kanske också produktiva i form av regnskurar. Så ser det i alla fall ut.

Det jag kikade på och lät mig fascineras av var hur molnen skapades. Plötsligt uppstod en antydan till ett moln. En liten ljusare skiftning mot det blå. Och så växte molnet. Snabbt. På mindre än en minut kunde det inta en imponerande storlek sett i perspektivet av att det för mindre än 60 sekunder sedan inte fanns.

Långsamt drev dessa uppkomna moln iväg mot väster och efter en stund kom de väl in i en annan temperaturzon eller något annat som styr molnens storlek och innehåll. Då började de lösas upp. Omärkligt minskade de plötsligt i storlek och så bara försvann de. För att ytterligare en bit västerut blomma upp igen och då inte försvinna.

När jag var liten var det inte ovanligt att ligga på marken och kika upp på molnen och då ha fria associationer till vad molnen föreställde. De ständiga förändringarna i formen är stimulerande för fantasin och det blev både gubbar, bilar och djur av olika slag. Men då tänkte jag inte på – som i dag – molnens uppkomst. Goda timmar var det dock där på balkongen.

– – –

Något som ligger som ett moln – ständigt – över min himmel är Israels krig mot palestinska Hamas i Gaza. Bara i dag har minst 100 personer dött – 87 palestinier och 13 israeliska soldater. De senare är de första offren för den angripande staten Israel. Tidigare, sedan de nuvarande striderna började 8 juli, har en israel fått sätta livet till. Under samma tid har 350 palestinier dött i de israeliska attackerna som sker med flyg, stridsvagnar och från havet. Efter den massakerliknande attacken i dag mot staden Sajaiye i Gaza är antalet palestinska dödsoffer drygt 425.

Ett två timmars långt eldupphör, för att palestinierna skulle få tid att ta ut döda personer från gatorna och forsla bort skadade personer, bröts efter en timme. Bilderna inifrån Gaza och Sajaiye, som tevekanalen Aljazeera förmedlar, visar det vansinniga våldet och det är helt ofattbart för mig att Israel fortsätter och faktiskt ökar intensiteten i angreppen. Kvinnor och barn – 112 totalt oskyldiga barn har enligt uppgift blivit offer för Israels krig mot Hamas.

Som vanligt struntar Israel fullständigt i vad omvärlden tycker och tänker. Blinda av hat och raseri och blinda av hämnd lutar landet sig mot historien och nazisternas dåd mot det judiska folket, som i sin tur resulterade i att staten Israel såg dagens ljus (jo, jag vet att jag tar genvägar i den historiska beskrivningen). Den israeliska statsledningen beter sig inte särskilt mycket bättre mot palestinierna än vad nazisterna gjorde mot judarna. Israel tvingar in dem i speciella områden och ser hårdhänt till att deras liv blir så eländigt som möjligt.

Israel hävdar sin rätt att försvara sig. Jo, det är riktigt. Den rätten har landet. Och det gör  Israel framgångsrikt genom sitt missilförsvar som inte släpper igenom en missil som har ett befolkat område som sitt mål. Man tycker att detta tekniskt avancerade försvarssystem borde vara nog. Det är också OK att förstöra de tunnlar som Hamas har byggt och som mynnar på israeliskt område (uppenbarligen för att kunna militära räder in i Israel).

Men att attackera städer, döda civila – män, kvinnor och barn – i hundratal och åter hundratal samt ytterligare rasera hus och infrastruktur i ett sedan många år tillbaka raserat samhälle. Det är inte i mina ögon ett försvarskrig. Det är bara illasinnad ondska och blint hat.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Detta har jag kommit på!

I går kom jag på något när jag satt på balkongen. Tilläggas bör, redan på detta stadium, att jag förstås var helt nykter. Men ni vet – tankarna kommer och går.

Så plötsligt kom jag att tänka på att så gott som alla någon gång i livet är lika gammal som det år man föddes. Ja, då ska man förstås inte räkna med 19 i 1900-talet utan bara de två sista siffrorna i årtalet. Och inte 20 i 2000-talet på samma sätt.

Så när jag var 47 år (vilket var för 20 år sedan) stämde det väl överens med att jag är född -47. De som är födda -57  är ju 57 år i år och så vidare. Född på 60- och eller 70-talet? Ja, då har du goda möjligheter att få uppleva det som jag och många redan har upplevt. Det blir lite tuffare för 80- och 90-talister. Tänk en som är född -99. Han och hon måste bli 99 år för att uppleva detta inte särskilt märkvärdiga samband. Och 99 år blir ju inte alla, så de kanske inte får uppleva det.

Lättast att fixa det utifrån ett traditionellt genomsnittsåldersperspektiv är förstås de som är födda tidigt på ett sekel. De som föddes -01 var knappast medvetna om detta samband och kanske inte heller deras föräldrar. Men de som föds inom några år – -18,-19, -20 eller något sådant – kan ju ta vara på den här informationen och fixa till ett kalas. För man ska väl ha något att fira.

Det som jag funderat en extra sväng på är de som föddes 2000. De är ju födda -00 och man är ju aldrig noll år. Så detta fenomen kanske inte gäller dem..?

– – –

Dagen har varit snäll mot mig, även om jag inte har hunnit med DN:s lördagskorsord. Större delen av dagen har jag tillbringat i Burträsk dit jag åkte för att kolla när Sunnanå på bortaplan tog sig an Burträsk i Svenska cupen.

Det blev vinst för Sunnanå och det var en trevlig arena där många av de cirka 200 åskådarna satt i solen men där också en del valde en skuggigare plats.

SONY DSC

Man såg inte så bra därifrån (det är långt bort till målet på andra sidan planen) men det var, som sagt, skuggigt. Och när allt kommer omkring så är det, kanske, gemenskapen och samlingen kring ortens lag, som är viktigare än att se alla detaljer i spelet…

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Fortsatt om Ukraina bl. a.

Typsik fredag. Träning på morgonkvisten. DN:s fredagskryss som var lite knepigare än vanligt eftersom temat var orientering. Och så tvättstugan mitt på dagen. Det är väl vad som har hänt utan att vare sig lägga till eller dra ifrån. Tiden vid datorn har varit mycket knapp då vädret kallar ut mig så snart tillfälle ges.

Nu är det drygt ett dygn sedan planet från Malaysia Airlines sköts ned i östra Ukraina. Än så länge har det inte kunnat klargöras vem eller vilka som är ansvariga för nedskjutningen. Inte mer än att det uppenbarligen handlar om en sådan. Ansvaret tycks dock de proryska separatisterna bära och det uppges från olika källor att de har tillgång till sådana missiler och att de som återstår nu har transporterats över gränsen till Ryssland igen. Varifrån de en gång har kommit.

Det internationella trycket är hårt på att nedskjutningen/olyckan ska undersökas snabbt och i detalj. Att de proryska separatisterna sagt sig hitta den så kallade svarta lådan och uppgiften att den ska skickas till Moskva för undersökning låter som ett skämt. Ja, inte att lådorna hittats utan att Moskva ska undersöka innehållet. Jag litar inte en sekund på att en sådan undersökning blir korrekt eftersom Ryssland och Moskva av allt att döma på ett eller annat sätt är medskyldig till nedskjutningen.

SONY DSC

På flightradar24.com är det i alla fall tydligt att de flesta planen i dag undviker att flyga in över ukrainskt luftrum. Särskilt då dess östra delar. Det är ju högst förståeligt, även om det i sig är osannolikt att ytterligare passagerarplan skjuts ned över samma område.

– – –

Jag skulle förstås ha skrivit om det redan i går eller rent av i förrgår. Det trista beskedet att Element Six i Robertsfors verkligen kommer att lägga ned tillverkningen på orten. Det är ett kraftigt slag mot kommunen och dess arbetsmarknad. Alla jobb försvinner som det ser ut i dagsläget och de börjar försvinna om 9–12 månader. Först 2016 ska fabriken vara stängd.

Tillverkningen flyttas nu till Irland och/eller Sydafrika i stället när ägarkoncernen tvingas till att koncentrera sin verksamhet samtidigt som den ska bli mer flexibel närmare marknaden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det kanske rätt beslut, men samtidigt måste man inom ledning och styrelse ha vägt den erfarenhet som finns i Robertsfors där tillverkningen varit igång i decennier. Erfarenheten som resulterar i produkter med hög kvalitet och lönsamhet. Men tydligen vägde det andra tyngre.

Det sägs att det kommer att finnas möjligheter för en del av medarbetarna att följa med till Irland och Sydafrika. Om jag hade varit berörd av nedläggningen skulle det ha varit lockande för mig. Å andra sidan är det rent teoretiskt. Det är nog inte så lätt att bryta upp från hembygden med familj för att slå sig ner på en annan del i världen. Vilket för övrigt kan tjäna som ett memento när man tänker på de som tvingas söka sig hemifrån för att söka asyl och trygghet i andra länder. Däribland Sverige.

De allra flesta, kanske alla, kommer att söka sig en fortsatt framtid i Robertsfors, Umeå eller Skellefteå. Det blir tufft för många.

Jag såg också i dagens Norran att närvaron inte är särskilt påtaglig när fullmäktige i Region Västerbotten samlas. Jag är inte förvånad. Men det kanske jag ordar om någon annan gång.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nedskjutna planet

295 människor fick sätta livet till i dag när ett plan från Malaysian Airlines uppenbarligen sköts ned över östra Ukraina. Vrakdelar har hittats och det blir nu ett grannlaga arbete att försöka få svar på exakt vad som hände. Planet låg på 10 000 meters höjd och på en kurs som var något söder om den ordinarie rutten, enligt sajten flightradar24.com. Flygbolaget flyger denna rutt dagligen mellan Amsterdam och Kuala Lumpur. Plötsligt försvann planet från flygledningens radar.

Det är uppenbart att planet blivit nedskjutet. Av vem och varför är frågor som återstår att besvara. Det kan finnas två möjligheter. Antingen har ett stridsflyg svarat för nedskjutningen eller också har det skjutits ned med en eller flera missiler som avfyrats från marken. Vem har gjort det då? I dagsläget förnekar alla parter – Ukraina, Ryssland och de proryska separatisterna i östra Ukraina – att de har gjort det.

Det troliga är dock att det är de proryska separatisterna som är ansvariga. Den ukrainska armén har återtagit en del städer som de tidigare intagit och de är pressade av den ukrainska armén. Under bara den senaste månaden – ja, under de senaste dagarna – har dessa separatister skjutit ned flera ukrainska helikoptrar och flygplan. Vid det senaste fallet tydligen från ryskt territorium. Separatisterna har helt klart inriktat sig på att reducera Ukrainas förmåga att behärska luftrummet.

Det är också väl känt att Ryssland förser separatisterna med vapen och det är bara Ryssland i grannskapet som har markbundna missiler som når upp till 10 000 meters höjd. Uppenbarligen har separatisterna utrustats med eller kommit över dessa missiler och då dras även Ryssland in som ansvarig för det inträffade. Ryssland och president Putin annekterade Krim så snart OS i Sotji var avklarat och taktiken som ledde till att Krim lades under Moskva användes till en början också i östra Ukraina. Där har den dock inte blivit ”framgångsrik” utifrån det ryska perspektivet. Omvärldens tryck på Ryssland för dess agerande blev för mäktigt.

Varför planet sköts ned? Ja, det är en fråga som återstår att besvara och den är lika angelägen som vem som gjorde det. Varje dag vid samma tid går Malaysian Airlines flygningar där. Det är en erkänd så kallad flygkorridor som leder från Europa till asiatiska flygplatser i Thailand och Malaysia samt till Australien. Visserligen låg detta plan på en något sydligare kurs än den som normalt används, men det ska inte spela någon roll. Planet hade en godkänd planering, hade transpondern igång och låg på beordrad flyghöjd samt följdes av flygledningen.

För Malaysian Airlines är det inträffade naturligtvis förödande. Tidigare i år försvann ett av deras plan spårlöst på en flygning från Kuala Lumpur till Beijing. Det planet har hittills inte återfunnits och det är bara ett enda stort mysterium vad som hände. Faktiskt har man egentligen inte en aning om vart det tog vägen och var det så småningom störtade.

Det inträffade är förstås också en katastrof för passagerarnas och besättningens anhöriga. De som färdades i planet förstod förhoppningsvis inte vad som hände eftersom planet – att döma av de vrakdelar som hittats på marken i östra Ukraina – sprängdes sönder i luften.

Konsekvenserna av det inträffade när det gäller stridigheterna i östra Ukraina och Rysslands roll i konflikten återstår att avvakta.

– – –

I går kväll hade vi en fin kväll. Vi – ja, inte jag förstås – lagade mat under tre timmar med en granne. Det var kul och en sådan kväll kommer vi säkerligen att upprepa. Det är som roligare att laga mat med andra än bara åt oss själva.

Dagen hittills har jag ägnat åt att försöka säkerhetskopiera en del av de bilder som jag har i datorn. Det är ett omfattande arbete och det kommer att ta tid innan det är klart. Jag är också sugen på att gå ner i källaren och leta upp alla diabilder och försöka få in dem i datorn så att de bättre bevaras åt eftervärlden (vad den nu kan ha för nytta och nöje av dem…).

Så vi får se hur det går med det. Det är ju åtskilligt som jag behöver skriva också. Ja, behöver och behöver, men som jag vill skriva. Det enda som saknas hittills är disciplin.

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 2 kommentarer