Ett gott vänsamtal

Så gick även denna dag. Ja, den är inte slut ännu. Höjdpunkten hittills var när jag kom på att jag var för sen. För sen att gratulera en vän som fyllde år i går. Jag vet inte varför, men det har på något sätt alltid blivit så att jag ringer en dag efter det att hon fyllt år.

I år gjorde det ju i och för sig inte någonting. Tror jag. För när hon fyllde år 1 mars så hade det ju redan gått en dag längre än normalt – om normalt är de år när februari har 28 dagar. Jag vet inte om ni hänger med här, men jag skyllde på att hennes födelsedag egentligen visade att hon var ett år och en dag äldre än för ett år sedan.

Nå, jag behövde ju inte alls bekymra mig över det. Vi hade ju så mycket än ursäkter att prata om. Och vi pratat färdigt kom hennes man till telefonen. Med honom pratade jag ännu längre. Det är så roligt med den här kontakten eftersom de varit vänner med och i familjen över 50 år – måste det vara. Jisses, vad tiden går utan att det märks.

– – –

Det litet seriösa ämnet som jag tänker orda om litet är LO-förbundens avtal med kortföretaget Entercard, som Dagens Nyheter skriver om i dag. Här tycks det vara uppenbart att LO-förbunden har sett en möjlighet att få nya intäkter. Konstruktionen är nämligen den att de fackliga organisationerna erbjuder det här ”LO-kortet” till sina medlemmar.

Om de går på det och skaffar lån eller handlar på krita, så kostar det duktigt med ränta för medlemmarna. Entercard har på fem år – mellan 2005 och 2010 – ökat sitt så kallade räntenette (skillnaden mellan in- och utlåningsräntorna) från 35 miljoner kronor till drygt 700 miljoner kronor. På den här vinsten får facken en viss procent.

Så kontentan är att ju fler kort som facket kan få medlemmarna att acceptera och ju mer de lånar och sätter sig i skuld, desto mer pengar tjänar förbundet centralt. Snacka om cynism. Dock finns det i alla fall ett förbund, Byggnads, som sagt nej till de här korten i omsorg av sina medlemmar. Byggnads tycker att det är fel att riskera att medlemmarna hamnar i en skuldfälla och så tycker de att fackets verksamhet ska drivas av medlemsavgifterna och inte av ersättning från ett kreditkortsföretag.

Entercard är också verksamma i Norge och Danmark. Där har 10 000-tals medlemmar kreditskulder till följd av kortet.

Jag har inte fått någon förklaring till varför så många förbund tycker att det är viktigt att få in pengar utifrån och på detta sätt. Men jag kan förmoda att det har med ett minskat medlemstal att göra. Och vad det beror på kan man ha mycket olika åsikter om. Den förklaring som jag har är att facken för ganska länge sedan mer började se till sina egna intressen än till medlemmarnas. Men att de gjorde under sken av att det var och är medlemmarnas intressen som tas till vara.

Men det är bara min enkla åsikt.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.