Norrland utan chans

I dag gav regeringen besked om hur de vill satsa när det gäller järnvägen. 55 miljarder kronor kostar kalaset – 35 miljarder kronor läggs på att bygga den så kallade Ostlänken samt ett dubbelspår mellan Göteborg och Borås och 20 miljarder kronor ska användas till underhåll av den järnväg som finns (dn.se). Allt detta under perioden 2014–2025.

Ostlänken går mellan Järna och Linköping och är 15 mil lång. Den ska nu byggas för snabbtåg som förkortar restiden mellan Linköping och Stockholm med 30 minuter. I Östergötland jublar man över förslaget från alliansen och vet inte riktigt till sig för hur man ska kunna uttrycka sin glädje.

Men den viktigaste järnvägssatsningen i landet nämns inte med ett ord – Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå. Den järnvägssträckan är oerhört lönsam. Beräkningar visar att vinsten är 50 öre för varje spenderad krona. Att så är fallet beror på att Norrbotniabanan i huvudsak kommer att användas för godstrafik. Norra stambanan är backig och kurvig och tar inte så långa tågsätt som vore önskvärt. Minsta störning på banan klipper av förbindelserna och det finns åtskilliga vältalande exempel på hur transporter har blivit stående i flera dygn därför att en urspårning skett eller ledningar rivits ned.

Med Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå får man i princip ett dubbelspår – en kustlinje och en inlandslinje. Alla prognoser för framtiden visar att godsmängderna som ska ner från de naturresursrika norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt nordvästra Ryssland kommer att öka. Järnvägssträckan mellan dessa två orter är den saknade länken i ett annars fungerande järnvägsnät.

Till detta ska också läggas att EU är positiv till och vill prioritera Norrbotniabanan så att den så kallade Bottniska korridoren äntligen kan bli verklighet. EU har förklarat sig villig att vara med och finansiera bygget.

Att regeringen inte har förstått vikten av att Norrbotniabanan byggs  är minst sagt uppseendeväckande. Inte minst mot bakgrund att regeringen i andra sammanhang ofta säger hur viktigt det är att näringslivet kan utvecklas. Inte för att någon lyssnar på mig, men jag vill upplysa om att den utomordentligt dåliga infrastrukturen när det kommer till järnväg i Norrland faktiskt hämmar utvecklingen av näringslivet.

Jag är emellertid rädd för att regeringen inför sitt förslag gjort valtaktiska kalkyler som då vägt oerhört mycket tyngre än faktiska ekonomiska kalkyler. En regering – och riksdag – ska förstås väga samman alla intressen innan förslag läggs och beslut tas. Förhoppningsvis blir då besluten av sådan karaktär att de gynnar hela landet.

Så är inte fallet nu. Alliansregeringen känner en press från oppositionen och främst då Socialdemokraterna, möjligtvis också från Miljöpartiet. Opinionsundersökningarna visar att de så kallade rödgröna i dag har större stöd av väljarna än vad alliansen har. I det läget gäller det att jaga väljarnas gunst.

Jag tror att de fyra regeringspartierna har resonerat så här: Norr om Umeå har vi i princip inte några väljare och därför heller inte något inflytande att tala om ens i någon kommun. Om vi satsar på Norrbotniabanan blir få glada och vi vinner inte heller några väljare från de starka röda partierna.

Om vi däremot satsar på snabbtågsförbindelser i folkrika Östergötland och i Göteborgsområdet – ja, då har vi möjlighet att vinna betydligt fler än vi riskerar att förlora i norra Västerbotten och Norrbotten.

Därmed är beslutet taget och förslaget kan presenteras.

Självklart är kalkylen rätt så till vida att jag tror att många borgerliga väljare norr om Umeå tycker att det är för dåligt att regeringen inte ens bemödar sig om att nämna Norrbotiabanan. Nu kommer av allt att döma ingenting att hända med Norrbotniabanan förrän tidigast efter 2025 – om den ens kommer till stånd.

Vi som ivrar för bansträckningen får nog inse att många av oss inte får uppleva ett beslut om att banan ska byggas, än mindre byggstart och drift. Å andra sidan kan vi ju kanske skoja om regeringens tillkortakommande och dumhet. För som det fungerar nu så är det som att bygga en bro mellan två stränder. Man bygger från varsitt håll, men struntar i att bygga ihop den. Allt under förklaringen att så få kommer att åka på den.

Jo hej och hopp. Jag tycker att det hela är sorgligt och jag är väldigt besviken på regeringen för dess prioritering av en sniken jakt på väljare.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten (Norran). Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och tidigare verksam i egna firman Brola. Nu ägnar jag mig åt denna blogg och fritt skrivande för det egna höga nöjets skull. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.