Landstingets pengaproblem

I dag hade Norran flera artiklar över ett uppslag. De hade skrivits av Mats Ekman, som väl är den ende reportern på tidningen som har ett genuint samhällsintresse. Jo, det finns måhända fler, men det visas tyvärr inte i tidningen.

Nåväl, artiklarna handlade om den uppenbara risken som landstinget löper att förlora delar av skatteutjämningsbidraget. I höst tar riksdagen beslut och det kommer att grunda sig på vad en parlamentarisk kommitté arbetat fram. Det är nu inte några småpengar som landstinget går miste om – 320 miljoner kronor totalt, utslaget på tre-fyra år. Det motsvarar ungefär 75 öre i skattehöjning.

I dagsläget är det mycket som talar för att skatten måste höjas. Och det bara för att verksamheten ska kunna bedrivas på nuvarande nivå. Vi vet nog alla litet till mans att det inte kommer att bli så. Under mina år i Västerbotten har landstinget inte gjort annat än ha sparat och enda resultatet är att man måste spara ännu mer. Under alla år har jag funderat på vad som är fel och kritiserat landstingsledningen och den politiska majoriteten för att de aldrig kommer till rätta med ekonomin.

Personligen är jag övertygad om att den ständigt dåliga ekonomin har med vårdorganisationen att göra. Mot den bakgrunden skulle det onekligen vara intressant med en ordentlig granskning av hur beslutsfattandet ute i verksamheterna går till, en granskning av hierarkierna och en gedigen titt på hela kedjan från förslag, över beslut till implementering och slutligen uppföljning. Vilka resurser slukar NUS (Norrlands universitetssjukhus) i Umeå och vad kostar de kända misstag som gjorts i form av lokaler som måste stängas på grund av byggentreprenörerna kanske inte gjort rätt? Och så vidare, och så vidare…

I går kväll visade SVT:s Västerbottensnytt att kostnaderna för de så kallade stafettläkarna ökat. Igen. Om jag förstod saken rätt så har de hittills i år kostat 36 miljoner kronor, vilket är mycket mer än vad som budgeterats.

Varför ökar denna kostnad? När jag träffade Andreas Löwenhöök tidigare i dag ordade vi om det. Enligt landstinget beror det på att vårdcentralerna i inlandet har svårt att få läkare som vill bosätta sig där. Det argumentet köper jag – så har det varit länge. Men när behovet av allmänläkare börjar bli akut också i städerna, Skellefteå inte minst, samt i Umeås utkanter – ja, då måste man börja kika litet närmare på sakernas tillstånd.

– Flera distriktsläkare (allmänläkare) har slutat, uppgavs det i Västerbottensnytt. Det är gott och väl; alla har rätt att göra sina val. Men det skulle vara väldigt intressant att följa upp det och se varför de har slutat och vart de har tagit vägen.

Läkare är ju inte några dumma människor och även om de är högt skolade rent medicinskt så kan de säkert också räkna ut att de kolleger som tjänstgör som stafettläkare tjänar så oändligt mycket bättre än dem som har fasta tjänster. Då är det enkelt att säga upp sig och ta anställning på ett bemanningsföretag.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har ögonen på problemen och för en tid sedan luftades ambitionen att man skulle ta krafttag mot stafettläkeriet. Detta genom att helt enkelt vägra anlita dem.

Det låter ju karskt och handlingskraftigt. Men jag tror inte att patienter runt om i landet skulle acceptera att vårdcentraler i princip avfolkades på läkare i väntan på att läkarna ska krypa till korset och återgå till de fasta tjänsterna. Patienterna behöver läkarna mer än läkarna behöver patienterna och så länge det förhållandet råder kommer inte SKL:s strategi att hålla. För vilken ansvarig politiker kan gå ut till folket och sina finansiärer och säga att de inte får någon vård förrän läkarna pallrat sig tillbaka till sina fasta tjänster.

Oj, det blev litet långt det här. Så jag avbryter nu och återkommer när det ger sig.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten (Norran). Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och tidigare verksam i egna firman Brola. Nu ägnar jag mig åt denna blogg och fritt skrivande för det egna höga nöjets skull. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , . Bokmärk permalänken.