Stoppa praktikplatser

Jag ser, denna lugna lördag, att Stefan Löfven (S) kan tänka sig att damma av de gamla plusjobben, som Socialdemokraterna införde under Göran Perssons ledning och som alliansen avskaffade. Mer och mer står det klart att jobben än en gång kommer att bli huvudnumret i den kommande valrörelsen. Regeringens jobbtänk och satsning på att få folk i arbete har gått i stå. Och arbetslösheten ökar när konjunkturen viker.

Det kan bli tufft för Fredrik Reinfeldts regering att försvara trovärdigheten när det gäller att föra en politik som dels skapar jobb, dels får fler att arbeta. Å andra sidan rosar inte heller Socialdemokraterna marknaden.

Ett problem som jag ser det är alla praktikjobb – och eventuellt framtida plusjobb. Det ska sägas att det är väldigt bra på ett sätt med denna typ av sysselsättning som erbjuds dem som länge stått långt från den ordinarie arbetsmarknaden eller som är på väg tillbaka efter rehabilitering från sjukdom. Att vara på en arbetsplats och få känna sig nyttig är positivt ur flera aspekter.

Men det råder, enligt min mening, ingen tvekan om att plusjobb, instegsjobb och praktikjobb av olika slag har en undanträngningseffekt. En flera månaders praktik på en arbetsplats leder sällan till avlönat arbete på den arbetsplatsen, trots fullgott jobb under praktiken. Det är så lätt för arbetsgivaren, som ju inte behöver betala någon lön, att säga att praktikanten inte höll måttet.

Snart placeras en ny praktikant på den arbetsplatsen, som går samma öde till mötes. Jag har en bestämd känsla av att praktikanterna, de allra flesta av dem, är väl medvetna om detta och därför i ökad utsträckning tar praktikplatsen som en påtvingad uppgift för att få ekonomisk ersättning.

Jag har skrivit om det tidigare och gör det igen. Det skulle vara oerhört spännande att se resultatet av ett annat tänkande – åtminstone regionalt under en begränsad tid. Vad skulle exempelvis hända om alla hänvisningar till praktikplatser och andra typer av subventionerad sysselsättning upphörde under sex eller nio månader i förslagsvis Sörmlands och Västerbottens län. Två exempel på län med olika förutsättningar.

Jag är övertygad om att fler ordinarie arbeten skulle skapas tämligen omgående. De personer som i dag går på subventionerade eller för arbetsgivaren ”gratis” jobb utför ett arbete som måste göras. Försvinner praktiken måste arbetsgivaren anställa.

Jag vet inte om så skulle bli fallet. Men jag tror verkligen att nya ”riktiga” i betydelsen av arbetsgivaren betalda jobb skulle öka. Men att få igenom ett sådant försök tror jag är ogörligt av politiska skäl. Det tycker jag är synd. I det rådande läget måste nya grepp åtminstone prövas.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten (Norran). Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och tidigare verksam i egna firman Brola. Nu ägnar jag mig åt denna blogg och fritt skrivande för det egna höga nöjets skull. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , . Bokmärk permalänken.