Jag vet banne mig inte vad det är med mig. I flera dagar har jag gått omkring och trott att alliansledarna skulle samlas hemma hos Centerledaren Annie Lööf och i hennes föräldrahem i Maramö nu i helgen. Och så visar det sig att det inte är förrän i morgon, måndag, som mötet ska äga rum. Jättedålig faktakoll från min sida naturligtvis, vilket jag ber om ursäkt för. Men jag ber inte om ursäkt för de åsikter som jag har förmedlat i samband med att jag skrivit om mötet. I framtiden ska jag verkligen försöka undvika att göra samma blunder.
Någon gång tidigare har jag skrivit om att jag på söndagar – och torsdagar – kikar på annonser som visar lediga platser. Det är lite kul att följa med vad som händer. I dag gjorde jag det igen, men slogs av något annat. På de åtta sidor i DN där det fanns annonser om lediga tjänster fanns det totalt 46 annonser. 35 av dessa annonser var från offentliga arbetsgivare.
Varför är det så? Ja, det är frågan som jag ställer mig. Kan det bero på att det samlade privata näringslivet inte söker folk just nu? Eller beror det på att privata företag har andra sätt att rekrytera sina medarbetare? Jag vet inte, men kommer säkerligen att fundera ytterligare över detta. Vi har ju en dipp i konjunkturen helt visst, men samtidigt är det väldigt många som går in i pensionsåldern och tveklöst är det så att många företag är inne i ett generationsskifte. Ett skifte som man nog i många fall inte riktigt vill eller kan eller har råd att förbereda när orderingången inte är på topp.
På SVT:s Agenda togs det faktum upp att Eritrea kräver skatt av exileritreaner i Sverige och andra länder. Två procent av inkomsten måste betalas in till den eritreanska staten varje år för att över huvud taget få ett pass eller papper som visar att man tagit examen i Eritrea. FN har i en resolution tagit avstånd från detta. För om exileritreanen inte betalar så kan det bli konsekvenser för hans eller hennes släktingar som fortfarande är kvar i landet.
Det är naturligtvis inget annat än utpressning, vilket den folkpartistiske riksdagsledamoten Fredrik Malm är mycket upprörd över. Än mer irriterad och upprörd är han över det faktum att den svenska regeringen inte lägger två strån i kors för att följa det FN-resolutionen stadgar; nämligen att alla stater ska sätta stopp för denna utpressning och uppmana Eritrea att upphöra med denna utpressning mot tidigare medborgare i landet.
Han har rätt. Men utrikesminister Carl Bildt (M) och justitieminister Beatrice Ask (M) gömmer sig bakom en polisutredning som lär ha pågått under något års tid. Varför det är så är en berättigad fråga.
Nej, nu är det slut för i kväll. Än en gång ber jag om ursäkt för min uppenbara miss om mötet i Maramö. Men den ska jag nu försöka lägga bakom mig. Samtidigt som jag passar på att lägga mig själv…
Ristningar 