I Hudik och Enånger

Jag flyttade från Hudiksvall i februari 1986. Då hade jag varit i stan i nästan sju år. Under de senaste 15-16 åren har jag inte varit där någon gång efter vad jag kan dra mig till minnes. I samband med exhustruns tillika Moas mammas begravning i fredags – en begravning som ägde rum i Enånger – fick jag tillfälle att gå runt i stan med bland andra min bror. Han kom också upp till begravningen och honom har jag inte sett på många år. Det var mycket trevligt.

SONY DSC

Han var sig lik, må jag säga. Men jag räknade till åtminstone fyra-fem nya gråa hårstrån. Å andra sidan kunde han räkna fler på mitt huvud.

Under promenaden träffade vi på Håkan Persson, som jag var arbetskamrat med när jag jobbade på HT.

SONY DSC

Håkan är numera pensionär, som väldigt många är som jag jobbat med under åren. Håkan sjunger i Ändåba, en showgrupp som roar och förnöjer folk i Hudiksvallstrakten. Tänk, inte visste jag då jag arbetade i Hudik att han sjöng eller hade ett sådant intresse. Men det kan ha kommit med åren.

Det som var så kul att möta honom var att han 1980 sov över en natt hos brorsan i Kalmar. Så det blev mycket prat om hur det var då. Minnen drogs fram och berättades. Och så naturligtvis en uppdatering av nutiden och vad vi håller på med för att få dagarna att gå.

Jag mötte fler bekanta under min tur söderut. I Enånger har nämligen min tidigare arbetskamrat och gode vän Joakim Westlund tagit över kiosken. Joakim jobbade senast inom Mittmediakoncernen och då specifikt på Hudiksvalls-Tidningen. Det var verkligen kul att träffa honom. Han är en sann entreprenör och har en vilja av stål. Det han bestämmer sig för att göra, det genomför han också. Vilket för övrigt är något jag själv skulle ha tillräcklig vilja att göra.

DSC_3482

Dottern passade på att ställa upp oss för att få en bild när vi poserar. Joakim har bara ägt och drivit kiosken i ett par månader, men jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra för honom. Kiosken har ju funnits i alla tider och så kommer det att fortsätta. Och jag är säker på att Joakim kommer att hitta på nya saker som ökar kundtillströmningen. När jag var där köpte jag en av hans böcker ”I fäders skär”. Han har skrivit ytterligare fyra (tror jag det är) böcker och det blir väl till att inhandla dem senare.

När vi i lördags åkte norrut igen passerade det ett plan över oss.

SONY DSC

Det var en LN-3 Seagull som tillverkas av Svenska Flygfabriken. Det är min gamla kompis från Sundsvalls Flygsällskap, Lage Norberg, som ritat planet och som byggt det. LN-3 Seagull kan landa både på sjö och land och är, om jag känner Lage rätt, ett fantastiskt plan. En gång för många år sedan lovade han komma förbi Skellefteå, så jag får följa med på en tur, men än har det inte hänt.

Jag hoppas verkligen att det går bra för honom och hans firma som han äger tillsammans med sina söner. Det var läckert att se planet alldeles ovanför oss, men tyvärr såg vi det inte landa eftersom växtligheten skymde sjön. Dessutom hade det nog inte varit rekommendabelt att stanna på E4…

Almedalsveckan har dragit igång och jag ska försöka hinna med att hålla ett öga på vad som händer där. Enligt alla inlägg på Facebook just nu är det bara två saker som sker i världen – Almedalsveckan och fotbolls-VM. Så det blir väl till att hänga på dessa trender.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten (Norran). Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och tidigare verksam i egna firman Brola. Nu ägnar jag mig åt denna blogg och fritt skrivande för det egna höga nöjets skull. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.