Jakten på något fortsätter

Fortfarande är det väl lite mer snö än vatten i nederbörden. Som de var under natten och som det varit under dagen. Jag trodde att det skulle bli snöslaskigt och halvt besvärligt ner mot Umeå i dag. Men i Bureå tog vintern slut och det blev bara regn. Samma på tillbakavägen – fast då började vintern i Bureå. Nu såg jag på vädret att det blir varmare framåt helgen, men nu har vi smakat på vintern och snart kommer den på riktigt.

Jakten på det som finns under vattnet i Stockholms skärgård går vidare. Enligt samstämmiga rapporter har jakten flyttat söderut till de farvatten som jag en gång kände till (när jag jobbade i Nynäshamn). Öarnas och fjärdarnas namn klingar bekant.

Militären tar ju det här på allra största allvar. Det är helt tydligt. Och då är det någonting i vattnet. Det skulle vara väldigt intressant att få veta vad det är och vilket land som skickat in föremålet i skärgården. Det är förstås Ryssland. Det finns inte någon annan nation runt Östersjön som skulle bete sig så som nu sker. Allt mummel om att man inte kan nationsbestämma något som man inte med säkerhet ens vet existerar tycker jag bara är fånigt. Ryssland har så många gånger under senare tid visat att det har offensiva ambitioner i Östersjön.

Det finns ju teorier om varför Ryssland skickar in en ubåt nu. En sådan teori är att den ryska ledningen – politiska och/eller militära – vill testa den nya regeringen för att se hur den agerar och vad den säger. En annan teori säger att det är ett långsiktigt arbete som Ryssland bedriver genom att kartlägga farleder och andra förhållanden, utifall kriget kommer någon gång.

Jag har också hört andra teorier som är rent inhemska. Att militären satt igång det här av egen kraft i akt och mening att redan i budgeten som presenteras senare i veckan få någon miljard mer. För nog är det dags att börja rusta upp igen med tanke på hur Ryssland agerar. Den svenska demilitariseringen har varit snabb och gått långt. Sett i ett nationellt perspektiv har den gått för långt.

Apropå det så har jag under mina resor till och från Umeå många gånger under de senaste veckorna sett hur militärtransporter går söderut. Senast i dag var det tunga stridsvagnar som kördes söderut och vän av ordning kan fråga sig om det är något som Sverige ska sätta in mot ryssen i Stockholms södra skärgård – i brist på annat…

Nej, det är nog någon annan förflyttning av något slag. Stridsvagnar har också tidigare körts söderut och en gång låg jag och körde om lastbilar som var lastade med militära brandfordon som är stationerade på militära flygplatser. Jag kan tro att de som jag körde förbi kan ha varit utplacerade på Vidsel eller någon annan flygplats under en tid och nu skulle tillbaka. Eller något sådant. Vad vet jag.

Jo, inte mycket mer än att det i morgon blir en ny resa och att det nu bara är tre kvar. Det ska bli skönt när de är över.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.