Steg mot förverkligande

I morgon kommer regeringen att presentera sitt förslag till budget. En del har redan läckt, förstås. Som att det i morgon någonstans i budgeten ska finnas något om att Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå ska byggas. Det är ju ett väldigt välkommet besked. Vi här uppe i landet och mitt emellan Umeå och Luleå – i Skellefteå – har väntat länge på ett besked om att den bansträckningen ska bli verklighet.

Nu ska det tydligen bli så. Eftersom det var Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt som presenterade nyheten i förmiddags eller om det var i morse och att han gjorde det i Umeå får man väl anta att det är något som Vänsterpartiet drivit igenom i budgetförhandlingarna med regeringen.

Den stora frågan är dock vad som egentligen kommer att hända. Och när det kommer att hända. Om jag förstod uttalandet från infrastrukturminister Anna Johansson (S) rätt, så kommer det att dröja kanske fram till 2018 innan Norrbotniabanan hamnar i den långsiktiga infrastrukturplanen över vad som händer de därifrån kommande tio åren. Så vad som kan förväntas under åren fram till dess är att det byggs en järnväg norrut från Umeå till den stora sopstationen Dåva, sju-åtta kilometer från Umeå Central. Och att detta blir första etappen av Norrbotniabanan.

Må så vara. Infrastrukturprojekt är långsiktiga och det är fantastiskt mycket arbete med att anlägga en järnväg, vilket självklart tar tid. Men säg att bygget fortsätter från Dåva inom fyra-fem år – ja, då är jag nöjd. För då kanske vi har den saknade länken i Botniska korridoren klar till 2025-2027 någon gång och då finns det ju en rimlig chans att jag får uppleva den.

Norrbotniabanan är oerhört viktig för Sverige och för att godstransporterna ska fungera bra. Som jag ser det är det framför allt för godset som järnvägen ska byggas och sedan blir det en bonus att persontågen också kan fara fram på rälsen och underlätta pendling mellan Umeå och Luleå samt att få en snabb tågförbindelse både ner mot Stockholm och upp emot Haparanda.

Kikar jag i backspegeln blir jag sur över hur alliansregeringen försatte flera chanser att dra igång bygget av Norrbotniabanan. Trots finansieringslöften från EU nobbade alliansen bansträckningen till förmån för persontrafiksträckor i mellersta och södra Sverige. Det ”fjäsket” för väljarna där gav inte precis den utdelning som regeringen och då främst Moderaterna hade hoppats på.

Nej, nog om detta och den – som jag ser det – stora nyheten för vår del. I dag har jag jobbat och farit till Umeå. Och i morgon blir det sista resan dit för behandling. Sista gången någonsin hoppas jag.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.