Mycket mer om politik

Ett pass på Friskvårdskompaniet direkt på morgonen, jobb på förmiddagen och så, tidig eftermiddag, något jag längtat efter i nästan två månader – massage. Efter en timme på bänken känner jag mig som en ny människa. Det är märkligt vad kroppen kan lagra upp spänningar som en duktig massör kan lösa upp. Fast tydligen behövs också ett besök hos en kiropraktor eftersom några kotor tydligen ligger fel. Det är förstås inget jag känner av i vardagen, men som kanske bör rättas till. Nog om det.

Det politiska läget är som det är och det skrivs fortsatt mycket om vad som kan tänkas hända. Ibland låter det som om regeringen tillsammans med Vänsterpartiet kan komma överens med ett eller flera allianspartier om ett samarbete före 29 december. Den dagen kommer ju statsministern att utlysa extra val, eller nyval som det heter i dagligt tal. Jag tror inte på den möjligheten: det känns som att det är alltför inflammerat nu för att partierna ska sansa sig så pass att det alternativet ska bli en realitet.

Medierna är också väldigt angelägna om att försöka luska i hur det kommer att gå i valet 22 mars. Sveriges Television, SVT, har gett Sifo uppdrag att ta reda på hur väljarna reagerar. 1600 personer, ungefär, har sagt sin mening. 66 procent av de tillfrågade säger att de ska rösta som de gjorde i september, 14 procent säger att de ska byta parti och 20 procent vet inte hur de ska rösta.

Tolv procent av de som säger sig ha röstat på S, MP och V säger att de ska rösta på ett annat parti och lika stor andel, tolv procent, av de som säger sig ha röstat på något alliansparti säger att de rösta på annat sätt. Därmed inte sagt att de kommer att rösta på ett annat parti i ett annat block. 19 procent av de som sade sig ha röstat på Sverigedemokraterna säger att de ska byta parti. Det är lite intressant eftersom de i så fall kommer att rösta på något parti i endera blocket. Å andra sidan kan väljare på regeringssidan och allianssidan med sin uttalade vilja att byta parti också gå till Sverigedemokraterna.

Ingen vet i dag hur väljarna kommer att rösta söndagen 22 mars. Valrörelsen blir av allt att döma het och min förhoppning är förstås att det inte blir så het att alla eventuella broar som finns mellan regeringspartierna och allianspartierna tar eld och bränns. Det vore inte så bra.

I ett samtal med några personer som jag hade för några dagar sedan kastade jag fram teorin att vi efter valet kanske står med tre partier som ungefär 25 procent vardera – Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det var bara en tanke. Jag tror inte att Sverigedemokraterna kan fördubbla sitt röstetal, men väl att fler väljarna lägger sina röster på partiet. Går utvecklingen åt det hållet blir det stora förändringar – på något sätt – i svensk politik.

Men om det vet vi ingenting i dag. Det som vi vet är att Sverigedemokraterna, som genom att lägga sina röster på allianspartiernas budgetförslag i onsdags och därmed gick emot en hel del av de förslag som de sympatiserade med i regeringens budgetförslag, nu ska rädda ansiktet i utskotten. Det går till så att när riksdagsutskotten behandlar budgeten så ska, enligt uttalanden från vikarierande partiledaren Mattias Karlsson, partiet lägga så kallade särskilda yrkanden, som ligger i rak linje med med regeringens förslag.

Det har självfallet fått Socialdemokraterna att gå i taket och nya anklagelser kommer att riktas mot Sverigedemokraterna för att göra en lekstuga av riksdagen. Att rösta emot regeringens förslag och därmed fälla regeringen för att sedan i utskotten via särskilda yrkanden anamma förslagen är onekligen okonventionellt – för att uttrycka det milt. Utifrån Sverigedemokraternas taktik är agerandet logiskt: partiet fäller regeringen för att straffa Miljöpartiet och dess positiva invandringspolitik, men förklarar för väljarna att man egentligen vill höja taket i a-kassan och mycket annat som regeringen föreslog.

En sak är uppenbar. Osäkerheten inom politiken kommer att vara ytterligare en tid. Hårda ord kommer att växlas och hur väljarna slutligen kommer att reagera på allt det som hänt och kommer att hända – ja, det vet ingen.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.