Sverige nästa?

Bortsett från en två timmar lång och väldigt rolig lunch med våra vänner så har vi ägnat dagen åt att följa med i de dramatiska händelserna i och strax utanför Paris. Noga har vi följt med i rapporteringen som BBC World och CNN svarat för. Mediauppbådet har varit gigantiskt och jag har sett att även Dagens Nyheter har haft reporter och fotograf på plats.

Allt slutade någorlunda väl. Fyra i gisslan dödades och så i slutändan de två bröderna som svarade för massakern på Charlie Hebdos redaktion och en av dem som tog sig in i en livsmedelsbutik i östra Paris. Det var den senare som sköt ihjäl fyra personer direkt när han kom in i affären. I just detta fall tror polisen att även en ung kvinna var med honom – dagen innan sköt han/de ihjäl en kvinnlig polis. Var kvinnan är vet inte polisen just nu i skrivande stund. Det är tydligen troligt att hon sprang ut tillsammans med gisslan i dramats slutskede och när polisen stormat affären.

På bilderna syns det hur en av de som kommer ut från affären springer iväg åt ett annat håll, ramlar och får hjälp att fortsätta springa från platsen. Jag har inte förstått varför inte medierna åtminstone vidgar perspektivet och försöker ta reda på var den eventuella gisslan tar vägen när alla andra förs till en annan plats.

Dramatiken kan ingen klaga på. När tusentals poliser och militärer som är beväpnade till tänderna samlas, med blåljus överallt, ambulanser och helikoptrar i luften – ja, då skapas en stämning som via tv förmedlar allvaret i situationen. Och självklart är det allvarligt. Väldigt allvarligt.

Samtidigt har jag suttit och tänkt på att det som åstadkommits är precis vad terroristerna vill ha. De, fyra personer som sade sig tillhöra al Qaida i Yemen respektive Isis (bröderna som mördade på Charlie Hebdo och han som mördade en polis och fyra gisslan kände varandra), fick hela världens uppmärksamhet och de har säkert skapat en skräck i det franska samhället. Ja, inte bara där utan i många samhällen.

För redan under tiden som dramat pågick konsulterade medierna experter av alla möjliga och omöjliga slag. På BBC Arabic var det en expert som nu hävdar att det kommer att ske fler liknande terrordåd i England och i – Sverige. Och i andra länder. Dessa extrema organisationer sägs ha sovande celler som kan väckas närhelst och ställa till mord och dramatik och skapa skräck som i sin tur leder till mer repressiva och slutna samhällen. Det är ett sätt för dem att bekämpa det som de hatar mest av allt – vår demokrati.

En detalj i dramatiken väckte minnen hos mig. När bröderna tagit sin tillflykt till ett tryckeri och var totalt omringade av poliser och militärer, så var det någon vaken journalist som helt sonika ringt till tryckeriet och talat med en av bröderna. Denna uppgav då att en av dem utbildats av al Qaida i Yemen och att det också var al Qaida där som betalat dem för att utföra dådet mot Charlie Hebdo. Han sade också att de när de fick uppdraget vägrade att döda kvinnor och barn.

När jag hörde det mindes jag ambassaddramat i Stockholm när medlemmar i Röda armé-fraktionen ockuperade den västtyska ambassaden. Det var naturligtvis pådrag av medierna och myndigheterna då också. Jag jobbade då som kvällsreporter på Eskilstuna-Kuriren och vi fick låna chefredaktör Hans Schöiers rum (han hade redaktionens enda tv). Där satt vi och följde händelseförloppet och skrev egna artiklar om vad som hände. Men jag fick också den ljusa idéen att försöka få en intervju med dem som ockuperat ambassaden. Så jag gick till telex-apparaten och randade ner några frågor och skickade till ambassaden i förhoppningen att någon ockupant skulle svara. Men det gjorde de aldrig. Kanske begrep de inte hur telexapparaten fungerade (det var inte helt enkelt med den tidens teknik heller). Men jag är glad att jag i alla fall försökte få kontakt med dem. Hade det lyckats, så hade vi haft ett scoop.

Det som nu kommer att ske runt om i Europa och i andra delar av världen är ökad vaksamhet mot eventuella hot från terrorister. Det är en kamp som myndigheterna i våra demokratiska länder måste ta på allvar, men som också är oerhört svår att föra. Terroristerna är ju inte precis personer som i förväg går ut med vad det ska göra och var de ska göra det. De slår till mot sina utvalda mål – eller helt slumpmässigt – när vaksamheten avtar. Så får de publicitet. Så skapar de skräck och så skapar de hatstämningar, som ytterligare drar isär sammanhållningen i samhällena.

Nu tänker jag inte skriva mer om detta för tillfället. Och att skriva om har jag inte just nu.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sverige nästa?

  1. Moa skriver:

    Vad är en telex-apparat …?

Kommentarsfältet är stängt.