Fastighetsägarens ansvar?

Ännu en dag har snart lagts in i livets CV. Dagen har varit god och snäll och jag var både god och snäll mot mig själv när jag klädde på mig och tog en något kortare promenad än brukligt. För att kompensera det gick jag lite fortare. Där det gick att snabba på stegtakten. För det är rackans vad halt det är bitvis.

När jag exempelvis går Myntgatan ner så blir det till att gå på vägen, eftersom det är farligt halt och inte ett gruskorn på trottoaren. Så fortsatte det under en stor del av promenaden. På Mordgåtan började jag fundera på hur det egentligen är med ansvaret för sandningen. Jag har levt i förvissningen om att det är fastighetsägarens ansvar att skotta och sanda trottoaren utanför sin tomt. Men bara på ett fåtal ställen och då under ett fåtal meter skulle det ha varit möjligt att gå på trottoaren längs Morögatan.

Om jag går på trottoaren, halkar och bryter ett ben eller en arm eller slår i huvudet hårt i isen – kan jag då stämma fastighetsägaren? Det lurade jag på när jag tassade fram på gatan där bilarnas dubbdäck i alla fall rivit upp isen och gjort den promenadvänlig. Visserligen fick jag maka mig åt sidan och stanna upp när det kom en bil och när bussen passerade, men det gjorde nu ingenting. Vädret var ju så härligt dessutom.

I skid-VM i Falun är det tydligen de svenska tjejerna som ska göra det om det handlar om att ta medalj. Stina Nilsson och Ida Ingemarsdotter tog silver i lagsprinten, medan Calle Halfvarsson och Teodor Peterson inte lyckades alls. Det senare berodde nog mest på att den senare blev påkörd av en av de ryska skidåkarna vid den sista växlingen. Teodors stav bröts och han kom ohjälpligt efter. Men jag tror ändå inte att han hade räckt till.

Det kommer dock att ges många nya chanser och grabbarnas uteblivna medaljskörd hittills kan förhoppningsvis bara trigga dem till stordåd i resterande discipliner. Det är i alla händelser väldigt roligt att se att VM-tävlingarna drar så mycket publik. cirka 40 000 människor på plats i Lugnets skidstadion både i går och i dag. Det måste glädja arrangörerna, de som tävlar och inte minst publiken själv. Det senare därför att många människor förhöjer stämningen och när stämningen är hög så trivs folk bättre på arrangemang av den här typen.

Hemskheter har det naturligtvis också inträffat. I staden Potiskum i nordöstra Nigeria ägde en självmordsbombning rum på en marknad. Minst åtta personer dog förutom självmordsbombaren och mer än 40 personer skadades. Bakom sprängningen ligger utom tvivel terroriströrelsen Boko Haram. Det var nämligen en väldigt ung flicka, uppgifter tyder på att hon kanske bara i sjuårsåldern, som utlöste bomben. Fyra gånger hade hon nekats tillträde till marknaden av vakterna eftersom hon var för ung för att vara där. Femte gången smet hon in under en avspärrning och utlöste bomben som blev hennes och minst åtta människors död.

Marknadsplatsen har tidigare utsatts för attentat av den här typen. För mindre än en månad sedan var det två självmordsbombare som besökte platsen och dödade sju personer och skadade 37. En av självmordsbombarna var väldigt ung.

Att kriga mot – eller ska man säga bekämpa – terroriströrelser som Boko Haram, IS, al Qaida och allt vad de kan heta är angeläget och ytterst viktigt. Men hur? I Nigeria har regeringens styrkor misslyckats. För en tid sedan såg jag i ett nyhetsprogram intervjuer med avhoppade regeringssoldater. De berättade att de själva fick betala sina uniformer och att de inte fick vård om de blev skadade. Pengarna som ändå anslås till militären försvinner ner i fickorna på folk långt innan de skulle ha kunnat användas till vad de är tänkta att användas till. Korruptionen är väldigt omfattande och får praktiskt taget livsfarliga konsekvenser för den gigantiska majoritet som står utanför allt vad extremist- och terrororganisationer heter.

Ja, ja – tillståndet på olika håll i världen är inte bra. Och även här i Sverige och i Europa och på många andra ställen är vi inne i ett skeende som jag tycker är skrämmande. Polariseringen i samhället har ökat. Humanitet, respekt, omtanke och solidaritet är begrepp och attityder som har fått allt svårare att göra sig gällande. Det är inte befrämjande för utvecklingen av ett gott samhälle.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.