Landslag ingen armé

I dag blev det så att jag började med ett pass på Friskvårdskompaniet. Det tog emot en smula, men när jag väl är där och kommit igång så känns det bättre. Bäst känns det när passet är över och jag är hemma igen. För där väntade jobb. Jag vet inte hur många gånger jag har talat om hur kul jag tycker det är att jobba.

Ett annorlunda ”jobb” har aviserats av Norrlandsoperan. I samband med att man ska framföra sin futuristiska version av Figaros bröllop så ska operan låsa in en person i 24 timmar. Personen i fråga ska under detta dygn vara beredd att klara sig utan vatten. De som vill kan engagera sig i projektet – eller ska man säga experimentet – och styra vattentillgången via Twitter.

Det är den personen som operan nu söker och jag tror att det blir väldigt många som söker. Umeå är ju i allra högsta grad en studentstad och därmed finns det hundratals unga människor som säkerligen lockas av detta påhugg. Det är ju nästan så att jag själv är lockad att söka. Det kan ju inte, tror jag, vara någon konst att vara utan vatten under 24 timmar. Visst man blir väl törstig, kan jag tänka. Men nog inte värre än att man pallar med det.

Tanken från Norrlandsoperans sida är att lyfta problemet med vatten. Över en miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten och i föreställningen är det vatten i stället för pengar som ger makt. Vilket aktualiserar en tanke som jag har haft under väldigt lång tid – nämligen att vattenbristen kommer att orsaka framtida krig. För vad gör ett land eller ett folk när vatten saknas och grannarna tar eller har det? Vatten är ju det allra nödvändigaste vi har och utan det skulle vi ha svårt att existera. Ja, vi kanske inte skulle göra det.

I morgon ska jag inte jobba annat än att jag ska skriva en del för mitt eget höga nöjes skull. Så är det tänkt i alla fall. Det blir ju lite småruggigt väder enligt vad prognoserna säger, så det blir väl en fråga först i morgon om jag sätter mig i bilen för att köra ner till stan eller om jag tar mig samman och tar en promenad fram och tillbaka. Det senare vore naturligtvis det bästa.

Oavsett vad som i övrigt händer och vad jag väller att göra kommer jag att kolla in damernas 10 km i skid-VM. Det kommer att bli spännande att följa kampen om medaljerna mellan Charlotte Kalla och alla de duktiga norska kvinnorna.

Apropå de norska skidlöparna har jag flera gånger hört kommentatorerna rubricera det norska skidlandslaget som ”röda armén”. Jag reagerar varje gång mot det, men vad kan jag göra? Men jag tycker att de som kommenterar loppen ska sluta med det. För det första är det norska landslagets kläder inte röda som tidigare år. För det andra så får jag associationer till Sovjet och dess militärer i det forna Röda armén.

Jag vet inte, men jag kan tro att det är fler som gör den kopplingen. Jag tycker det är olyckligt med det begreppet av flera skäl, i synnerhet nu när Ryssland lastar in tunga vapen och med soldater deltar i kriget mot Ukraina. Så – snälla ni – sluta upp att säga ”röda armén” om norska skidlandslaget!

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.