Försökte fånga solen

Vilken dag det har varit! Redan på morgonkvisten – nåja – hade jag tid hos tandhygienisten. Jag har ju haft min tandläkare i Sundsvall där också tandhygienisten funnits på mottagningen. Ett par akuta gånger har jag gått till tandläkare här i stan men inte funnit någon som jag trivs med. I början av året fick tandhygienisten i Sundsvall tag på mig och grälade på mig för att jag inte gjort som hon sa senast vi träffades. Det var 2011. Mitt försvar att det inte är så kul att köra 80 mil varje gång jag skulle till henne och att jag därför låtit bli, var naturligtvis ett dåligt försvar.

Nu har jag tagit henne på orden och fått tid hos en tandhygienist här i stan. Lina Anundsson heter hon och hon var bra. Förklarande och försiktig och hon började jobbet som ska göras. Min tandstatus är helt OK, men vissa saker måste fixas till och det arbetet har nu påbörjats. Vi ska ses nästa vecka igen och då hoppas jag att hon fixar resten av tänderna. Det är ju som bekant inte helt gratis att besöka tandläkare eller tandhygienist. Men det kan det å andra sidan vara värt.

När jag kom därifrån var det bara att bylta på sig lite kläder och parkera sig på balkongen. Ja, först sotade jag noga botten på en ugnsform i glas. Jag skulle ju kolla solförmörkelsen och även försöka plåta den. Det visade sig nu vara lättare sagt än gjort.

DSC02379

Den här bilden vet jag inte riktigt hur den blev. Visst ser man solen och att månen brutit in och skuggar den. Men hur jag fick till en större variant av solförmörkelse snett ner till vänster begriper jag inte. Så stor var ju inte förmörkelsen.

DSC02385

På den här bilden ser det faktiskt ut som också månen kom med på bilden. Att bilderna inte är klara är lätt att förklara. Det är tungt att stå och hålla upp en sotad ugnsform med vänster hand samtidigt som man försöker sköta kameran med högerhanden. Det blir darrigt på båda hållen.

DSC02391

När jag gick ner från 200 mm-zoomet till 18 mm fick jag kanske den bästa bilden i meningen att man bättre ser hur mycket månen täckte solen när solförmörkelsen hade sitt maximum.

Ja, det viktigaste var väl att jag prövade. Kanske hinner jag lära mig något till nästa gång som något liknande händer. Det ska tydligen ske 2026 eller om det var någon gång på 2030-talet. Får väl tro att man är med då också.

I dag var jag bjuden på lunch hemma hos en ny bekant. Vi har lärt känna varandra på Friskvårdskompaniet när vi gått mellan maskinerna och har funnit ett nöje i och utbyte med att prata om allt möjligt. God hemgjord mat och en långt samtal på 2,5 timme bjöds jag och det var en mycket positiv erfarenhet. Det blir helt klart mer umgänge i framtiden. Och nästa gång hemma hos oss.

Eftermiddagen gick av bara farten. Men kroppen lurade mig. Jag brukar ju ta en sådan där powernap efter maten och den brukar hålla sig runt 20-25 minuter. Döm om min förvåning när det visade sig att jag knoppade in två timmar! Men jag får säga som en äldre släkting brukar säga: Sover man så behöver man sova och sover man inte så behöver man väl inte sova. Fast nu blir det väl i stället så att jag är vaken halva natten i stället. Kanske.

Vi får se. Nöjd med dagen är jag ändå. Mycket nöjd. När jag tittar tillbaka på de snart 17 timmar som gått sedan jag gick upp i morse så inser jag också att jag gjort både nödvändigt och roligt i sådan utsträckning att jag faktiskt inte ens haft tid, eller känt att jag haft tid, att lösa Dagens Nyheters fredagskorsord. Och det har aldrig tidigare hänt.

Så visst har dagen varit speciell.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.