Inställd valdag

En hemlighet som nu blir en offentlighet – jag har inte varit ur pyjamasen på hela dagen. Därmed har jag gått omkring och skrotat i lägenheten. Läst på papper och på dator, vilat, pulat med lite saker och kikat en smula på tv. Det vill säga inte gjort någonting. Jo, jag har klarat av de skriverier som ska göras åt Sunnanå och nu är det bara två grejer kvar att göra för klubben.

Anledningen till slappheten har kanske att göra med att jag inte känner mig hundraprocentig. Det tycks som om det är en förkylning eller något dylikt som ligger och lurar och som inte riktigt vill bryta ut. Nåväl, det går väl över med tiden. Och i morgon blir det inte så slappt. In i lägenheten kommer då elektriker som ska byta ut elcentral och dra ny el ut på balkongen. De kommer redan vid sjudraget så då gäller det att stå på benen. Att man får klara sig utan el någon eller några timmar är väl något som lär gå tämligen smidigt. Alla andra lägenheter har fixats på samma sätt och inga klagomål har nått mina öron.

Det känns extra skönt att ha lurat runt i nattkläderna hela dagen mot bakgrund av hur det skulle ha kunnat vara. För i dag skulle det extra valet ha ägt rum om planerna på det inte hade ställts in strax före nyår. Det var ju den så kallade decemberöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna som gjorde att extravalet inte behövdes. Om så skulle ha varit fallet så hade jag varit i farten som röstmottagare hela dagen.

Av många olika skäl är det förstås bra att det inte behövde genomföras något val. En opinionsundersökning som presenteras i DN i dag visar att regeringspartierna med stöd av Vänsterpartiet skulle ha fått 44,5 procent av rösterna medan de fyra allianspartierna skulle ha nått 39,1 procent. Sverigedemokraterna ligger på 12,8 procent och Feministiskt initiativ på 2,3 procent.

Resultatet av opinionsundersökningen visar emellertid inte alls hur ett eventuellt valresultat skulle ha blivit. För om valet skulle ha genomförts hade samtliga partier bedrivit valkampanjer som självklart på ett eller annat sätt hade fått effekter på resultatet.

I stället är det nu så att opinionen tycks vara tämligen stabil. Förändringarna i stödet för de olika partierna handlar i regel om tiondels procentenheter jämfört med den senaste mätningen. Och därmed kan knappast någon dra några växlar på hur det skulle ha varit om ett val genomförts.

Det tycks mig som om ingenting inom politiken just nu engagerar vare sig politikerna själva eller väljarna. Det rullar på i en vardag som inte erbjuder några överraskningar. Det häftigaste som har hänt under den gångna veckan var väl när vice talman Tobias Billström i ett skarpt tonläge uppmanade finansminister Magdalena Andersson att inte ”käfta” med talmanspresidiet. Jag kan förstå utbrottet eftersom Andersson ville att talmannen skulle ingripa mot en tidigare talares ”glidning på sanningen”. Jag kan tänka mig att det är debattörernas uppgift att bemöta varandras argument och inte talmannens.

Och nu finns det inte mer att orda om. Tycker jag.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.