Kan snoppar bli en trend?

Jag tror faktiskt att den anonyme lantmätaren i England kan skapa en trend. Han – alla tar väl för givet att det är en han – har tröttnat på alla gropar och så kallade potthål på vägarna där han bor. Så nu har han börjat att rita snoppar runt dessa olagade gropar i vägbanan. Signaturen är Wanksy och hans ritande har givit effekt. Gropar som funnits i flera månader och inte åtgärdats trots protester har fixats till inom 48 timmar. Det är nog fler än jag som tycker att det var ju ett smått genialt grepp för att få något gjort. Risken är väl att det blir så mycket snoppar på vägarna både i England och annorstädes att myndigheterna struntar i dem. Allting som blir vanligt blir ju ointressant.

Den gångna helgen har varit bra. Det är nästan som att jag har haft känslan av att det varit söndag varje dag. Så det ska bli skönt på sätt och vis att måndagen inträder snart. Då blir det jobb ett par dagar och andra engagemang åtminstone fyra av de fem dagarna fram till fredag. Det känns som länge sedan som agendan var så full. Men det blir säkerligen både roligt och intressant beroende på vad jag bevistar.

I Dagens Nyheter i dag läste artikeln som handlade om att Astrid Lindgrens dagboksanteckningar från kriget som nu ges ut i bok. I sig är det väl inte några märkvärdigheter som hon noterat, men det kan nog bli kul att läsa hela boken så småningom. Om inte annat för att det inte händer alltför ofta att folk nuförtiden dokumenterar vad som händer och hur de tänker om det som händer. Att hon varje dag skrev ned sina tankar och känslor och kompletterade sin dagbok med tidningsklipp är lite imponerande.

Det för in mig på hur det mer gick till förr i tiden. När jag läst nedskrivna minnen av politiker och biografier över politiker, så bygger dessa på anteckningar som de förde varje dag. På kvällarna när arbetsdagen var över så satte de sig ner och noterade vad som hänt och vad de gjort.

Jag tror inte att den vanan finns hos särskilt många i dag. Noteringar görs i tweet och korta inlägg på Facebook och på andra sociala medier. Någonstans finns väl dessa kvar, men jag tror inte egentligen att någon har tid och/eller intresse att varje dag år ut och år in notera sina tankar. Jo, jag vet en som gör det och som har gjort det i säkerligen mer än 20 år. Och det är dottern. Det är verkligen fascinerande. En vacker dag kommer hon att få stor glädje av dessa dagböcker.

Det kan tyckas att tempot är så mycket högre i dag än det var då, när politikerna satte sig ner innan sänggående för att randa ner dagen i korta meningar. Och visst är det så. Tempot är fruktansvärt högt och pressen är naturligtvis större på politikerna i dag när de är påpassade alla dygnets timmar. Så var det sannerligen inte förr. Men jag är säker på att politikerna då – i relativa termer – tyckte att de hade mer än nog att göra.

De som är intresserade kan ju också få veta att jag i dag var nere på Norrvalla och tittade på Sunnanås F19-lag, där nästa generations A-lagsspelare finns. Det laget mötte Bollstanäs och tyvärr fick Sunnanå ordentligt med stryk. 1–6 skrevs slutresultatet till. Men det var en bättre och jämnare match än siffrorna visar eftersom bortalaget rann igenom och gjorde fem mål på en kvart i första halvlek. Under den kvarten fungerade ingenting i Sunnanå, men det var bättre innan och efter.

Och därmed knyter jag igen säcken för i kväll och ser fram emot morgondagen. Och hela nästa vecka.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.