Samvetslösa smugglare

Vad utomordentligt synd att jag missade Sunnanås maskeradträning i går. Det hade varit så kul att skåda den. Annorlunda. Festliga kläder. Mycket skratt. Det är sådana saker som behövs ibland för att skapa stämning och sammanhållning i truppen. Och jag har aldrig tidigare hört talas om att Sunnanå har gjort så. Kul om det kan bli något av en tradition. Åtminstone en gång om året.

Tyvärr fick jag inte veta att denna träning var på gång förrän en kort stund innan träningen skulle börja. Och inte ens då visste jag vad det var eftersom budskapet från tränare Martti Tikkanen bara var att jag skulle ta med mig kameran och komma till träningen. En överraskning väntade.

Det är nu inte så lätt att komma på studs när jag då var i Luleå. Vi hade åkt dit för att hälsa på bekanta, vilket vi gör med någorlunda jämna mellanrum. Så även om jag hade vänt omedelbart hade jag inte hunnit tillbaka till träningen.

Nåväl, kvällen blev i högsta grad intressant. Tycker jag. För vi fick oss en berättelse till livs som går lite utanpå allt annat. Till våra vänner kom nämligen en annan bekant som vi träffat tidigare. Han berättade att han suttit och sett på BBC som hade fångat upp en film på en havererad båt med flyktingar. Bland vrakspillrorna såg han plötsligt sin syster och hennes dotter. De fiskades så småningom upp av den grekiska kustbevakningen som först iakttog dramat under en halvtimme innan den ingrep. Då hade tre personer av de 106 ombord på båten drunknat.

Det visade sig att systern hade betalat 9800 euro för att ta sig från Grekland och vidare till Italien varifrån flyktingarna lättare – på grund av det väldiga flyktingtrycket – kan ta sig till andra länder i Europa. Hon och hennes dotter skulle få åka i en båt som bara tog sex personer och färden började i en snygg båt. Men den avbröts bara efter en kort stund och de fördes över till annan båt av högst tvivelaktig karaktär och på vilken det fanns 100 personer. De hade ”bara” betalat 1000 euro per person. Den båten hann bara ut ett par 100 meter innan den bröts sönder i det hårda vädret och alla hamnade i havet. Kustbevakningen hade koll på den hela tiden, men tog en viss tid på sig innan den ingrep.

Om båten hade hunnit längre ut hade säkerligen många, många fler drunknat. Och anledningen till att den grekiska kustbevakningen inte ingrep var förstås att grekiska myndigheter inte har något emot att flyktingar tar sig vidare till Italien, som då får ta hand om ”problemet” som flyktingströmmen innebär. Så cyniskt fungerar det.

Men det som störde mig mest var uppgifterna om att de som klipper in väldigt stora pengar är flyktingssmugglarna i toppen. Många av dem finns i Sverige. I södra delen av landet finns det en som ledigt gör någon miljon kronor i veckan på sin samvetslösa verksamhet. Den personen styr hantlangarna, som finns i ett antal som ”myror” runt om i Libyen, Grekland och i andra länder runt Medelhavet. Och det finns inte några påtagliga bevis som gör att denna person och hans gelikar kan sättas åt.

Vi pratade mycket om detta under kvällen förstås. Och kvällen blev till natt, innan vi var hemma. Men samtalet och dess innehåll kommer att leva kvar länge hos mig.

Och snart tänker jag mig ner på stan. Men jag hoppas att busvädret ska ge med sig. Det är ju faktiskt lite snö i som blandas i det våldsamma slagregnet. Det ska bli intressant att se hur många millimeter regn som väderstationen på Balderskolan så småningom har registrerat.

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.