Stillsam spänning

Hela förmiddagen har gått och jag har gått och funderat på vad grannarna håller på med. När världen är liten blir det som ändå händer stort. Fyra män med arbetshjälmar på huvudet och klädda i gula västar kom och började mäta på grannens tomt. Det höll de på med en god stund. De vägde av marken genom att ställa en man som höll i en käpp och en annan som stod någon annanstans med ett mätinstrument. Så kollade de uppenbarligen var det finns vattenledningar (alla har ju sprinklers i gräsmattorna) genom att föra någon historia över marken som pep till då och då.

Jag trodde först att de mätte och stod i för att liksom en annan granne sätta upp ett högt staket. Men det är något annat som pågår. För plötsligt kom de nedkörande bakom huset med en schaktmaskin, banddriven, modell mindre och en likaledes mindre grävskopa som också drivs framåt med band. Ni vet som en stridsvagn.

Och så har de kört omkring och schaktat och grävt till synes utan någon större plan. Nu har männen tagit lunch och maskinerna står kvar. Jag står också kvar och försöker komma underfund om vad deras arbete ska resultera i. En alldeles jämn yta som löper snett ut från huset och ett 20-tal meter ner till staketet som grannen satt upp, väcker frågan hos mig varför i hela världen marken ska vara jämn till en plats som till synes inte kan utnyttjas för någonting.

Jag har haft goda möjligheter under hela förmiddagen att gå ut och fråga männen vad de ska göra och vad de gör. Men jag har avstått. Det är roligare och mer spännande att följa arbetet än att möjligtvis få svar direkt. Och då kanske ett svar som jag ändå inte förstår. Så nu kommer jag att vika eftermiddagen åt att följa arbetet för att se vad som händer. Det är så spänning byggs upp i den annars så lugna och stilla förorten…

På norran.se ser jag att landstinget i Västerbotten nu lanserat en kampanj för att få folk att fimpa i minst två månader. ”Stopp – det är du värd” kallas kampanjen som börjar 1 november. Kanske skulle man hänga på? I och för sig förstår jag att en kampanj där man kan vinna grejer kan bli en stimulans till ett försök att sluta. Å andra sidan är jag av den uppfattningen att det inte behöver vara någonting annat än viljan att sluta som ska få en rökare som mig att sluta. När den 100-procentiga motivationen inställer sig så spelar det inte någon roll vilken tid på dygnet eller vilken dag det är. Då lägger man av för att förhoppningsvis inte börja igen.

Det är med rökningen och eventualiteten att sluta som med så mycket annat här i världen – vi får se hur det går. Facit på framtidsfrågor ligger alltid en bit framåt i tiden.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.