Nytt jubileum väntar

I dag har bilen utrustats med motorvärmare och kupévärmare. I natt står den parkerad med sladden till kontakten och i morgon bitti räknar jag (kallt) med att bilen är varm och go´ när vi sätter oss i den. Många har redan fått på dubbdäcken, men mina däck kommer inte förrän i nästa vecka och jag hoppas innerligt att det inte blir halkigt innan dess. Det tror jag inte heller att det blir. Det ser hyfsat ut på tiodagarsprognosen. Sedan må vintern komma, men redan nu svär jag glatt och ohämmat över den begynnande kylan och jag ser verkligen inte fram mot den årstid som väntar. Kyla och snö – usch.

En rolig händelse i dag var att jag blev uppringd av en Siv Johansson. Hon gick på reallinjen på Lindegymnasiet och tog studenten samma år som jag. Skolan firade 50 år i år och hon hade varit där och då träffat en gammal klasskamrat. Hon undrade om jag ville vara med och försöka dra ihop det gäng som då tog studenten till en träff nästa år. Självklart ville jag det så hon mailade över en klasslista med de adresser som gällde för 20 år sedan när vi firade 30-årsjubileum.

Min uppgift blir att försöka få tag på de som gick på latinlinjens halvklassiska och nyspråkliga gren. Två av dem har jag redan kontakt med, så nu gäller det att jaga rätt på de andra. Svårast att få tag på blir väl kamraten som för 20 år sedan emigrerade till Guadelope och en annan som lär finnas i Tyskland. Jag har redan kollat lite lätt på birthday.se och det är en del som jag inte hittar. En av kamraterna dog tydligen redan för 15 år sedan, men jag hoppas att alla övriga är i livet.

Så vad jag i alla händelser kan se fram emot till våren är en ny resa till Lindesberg. Och jag hoppas innerligt att vi i min gamla kan åka på en resa till Rom nästa år. Det skulle vara så fantastiskt roligt! Men det är ju upp till oss själva så det är bara att fixa det. Dock åker jag inte ensam…

Jag har också träffat en gammal arbetskamrat i dag. Det var hur kul som helst. Vi snackade säkert i en och en halv timme och om allt möjligt. Till en del handlade samtalet förstås om utvecklingen inom media och den utomordentligt dystra trenden som bantar redaktionerna och producerar allt sämre journalistik, vilket Norran är ett tydligt exempel på. Talesättet säger att nya kvastar sopar bäst, men jag betackar mig för en sådan liknelse. De som sköter kvastarna håller på att sopa bort pressen och skapa luckor i värnet om demokratin och det är så sorgligt, så sorgligt. Och det gäller inte bara Norran utan snart sagt alla tidningar – eller ska man säga mediahus – runt om i landet. Överallt är det bara besparingar som gäller och det helt utan någon planering, vilket gör utvecklingen än mer dramatisk och drastisk.

De stora händelserna i landet – flyktingströmmen, den hotande bostadsbubblan och Riksbankschefens dramatiska förslag för att få stopp på hushållens låneökningar, Kristdemokraterna inledda Riksmöte och annat – lämnar jag därhän den här gången. Det finns anledning att återkomma många gånger till dessa ämnen.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.