Dubbelt upp i Kina

I dag meddelades att kommunistpartiet i Kina har övergett den sedan 36 år tillbaka gällande ettbarnspolitiken. Från och med nu får par i Kina tillåtelse att skaffa två barn per familj. Men bara två barn. Det ska vara som partiet säger och även om det inte sägs något om det i nyhetstexterna i dag, så kommer förmodligen de familjer som skaffar fler än två barn att straffas på något sätt. Precis som de har blivit som medvetet har skaffat två i stället för ett barn.

Det uppenbara skälet och den officiella förklaringen till att kommunistpartiet har tagit det här beslutet är den demografiska utvecklingen. Också i Kina blir allt fler i den väldiga befolkningen äldre och det blir tufft för den yngre generationen att försörja och hålla de äldre under armarna. Det behövs helt enkelt fler som arbetar och det blir det om barnen blir fler.

I Europa har vi sett trenden mycket tydligt. Nativiteten sjunker och om vi inte hade invandringen så skulle Europa sakta men säkert minska sin befolkning. Så kanske sker också i dag. Jag är inte säker och har inte forskat i ämnet.

I perspektivet av en sådan utveckling är flyktingströmmen som söker sig till Europa välkommen. Länderna i EU behöver fler invånare när vi som bor här inte har lust att föröka oss som vi egentligen skulle behöva för att kunna behålla vår välfärd.

I april i år kom Arbetsförmedlingen med en rapport – Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft – där AF:s analyschef Mats Wadman konstaterade att Sverige behöver en nettoinvandring på 64 000 personer i arbetsför ålder (16-64 år) per år för att klara välfärden som vi känner den i framtiden. I praktiken, sades det i rapporten, innebär det en invandring per år på 90 000 – 100 000 personer.

Det har ju talats om att flyktingarna och de asylsökande kostar så mycket pengar. Häromdagen läste jag ett inlägg någonstans där en yngre tjej – mellan 20 och 30 år – hade försökt räkna ut hur mycket hon har kostat innan hon blev produktiv och lönsam för samhället, vilket hon inte är eftersom hon inte arbetar än. Det blev ett väldigt stort belopp och hon var lite sur över att alla talar om vad flyktingarna kostar utan att med ett ord beröra hur mycket hon och alla andra barn och ungdomar kostar innan de blir kommer upp i arbetsför ålder och kan bidra till samhällsbygget genom sina skatteinbetalningar.

Majoriteten av flyktingarna är, som jag har förstått det, i arbetsför och produktiv ålder. Det de kostar i form av stöd och utbildning innan de är färdiga att gå ut på arbetsmarknaden är bara en bråkdel av vad ett barn kostar. Så samhällsekonomiskt är det inte någon tvekan om, tycker jag, att invandringen är positiv för vårt samhälle.

Det om detta. Dagen har varit god, även om jag börjat bli irriterad och retlig på kylan som kommer krypande. Med stor förväntan ser jag fram mot den mildare luften som ska sprida sig norrut under helgen och ge oss någon dag med kanske tio plusgrader på söndag eller måndag. Jag har hunnit med en massa pappersjobb i dag och det blir mer av den varan i morgon. Och så träningen på morgonen.

Kanske kommer jag att använda en hammare i morgon, men mer säkert på lördag. Och – ja, visst ja – jag har sytt i dag, vilket sannerligen inte var i går. Upptäckte nämligen att fodret släppt i ena ärmen på kavajen vilket jag fixade elegant. Syslöjdskunskapen från tredje klass finns där någonstans.

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.