Kina, Iran och USA

Ska jag skämmas för att jag inte har kommit ur pyjamasen under hela dagen? Nej, det gör jag banne mig inte. Vissa dagar kan vara händelselösa och slappa. Utan överord har dagen varit åtminstone slapp. Mycket tidningsläsning, korsordsbryderier, lite tv och i övrigt bara gått omkring och skrotat. Jag tror att sådana dagar behövs också. I morgon blir det jobb både på förmiddagen och kvällen. Dessutom ska jag boka tid för en intervju och pyssla med en del annat under eftermiddagen, så det blir verkligen en full dag. En full dag som väl kompenserar dagens slapphet.

Det finns en del saker att fundera på. I höstas, i oktober, försvann plötsligt den svenske medborgare Gui Minhai från sitt sommarhus i Thailand. Normalt är han bokförläggare med sin verksamhet i Hongkong. Samma vecka kidnappades tre av hans anställda i Kina och under nyår försvann plötsligt maken till förlagets andra delägare från Hongkong.

Nu har plötsligt Gui Minhai framträtt i kinesiskt tv. Enligt vad som nu sägs, och som förmodligen ska vara någon form av officiell version, åkte Gui Minhai av samvetsskäl själv till Kina för att överlämna sig till polisen eftersom han skulle ha varit inblandad i en trafikolycka för tio år sedan som krävde ett dödsoffer.

Jag är nog inte ensam som inte alls tror på detta utan som sätter mer tilltro till att Gui Minhai förts bort av kinesiska agenter. Förlaget som han driver ger nämligen ut böcker som är kritiska och satiriska mot den kinesiska ledningen. Böckerna är populära hos läsarna, men sannerligen inte av regimen. Självklart är det regimen som har agerat både mot Gui Minhai och hans anställda samt den anhörige till den andra delägaren. Eller har alla dessa varit inblandade i ”trafikolyckan” för tio år sedan?

En stor sak på världsscenen i dag är att USA, EU och FN har lyft sanktionerna mot Iran. Det innebär att Iran nu åter kan vara och anses vara en fullvärdig medlem av världssamfundet. Uppenbarligen finns det nu garantier för att Iran inte kommer att skaffa kärnvapen, vilket naturligtvis kommer att kontrolleras.

Om Iran fortsätter att hålla sin del av avtalet så är detta en framgång för diplomatin och för världsfreden. Men det är också en seger för Iran, som nu – med kompletta möjligheter att exportera olja och andra varor samt importera vad som behövs – kan stärka sin position i sin kamp att bli den mest inflytelserika staten i regionen. Den stat som man ”tävlar” med är förstås Saudiarabien. Länderna bekänner sig till olika riktningar av islam – sunni och shia.

För egen del funderar jag på om vilket av länderna, utifrån mitt perspektiv, som kan synas vara bättre än det andra. Eller mer värt att vara ledande än det andra. Båda länderna är stränga diktaturer där fotfolket och framför allt kvinnorna ständigt omges av strikta restriktioner. Jag vet inte om det saudiska kungahuset eller de religiösa gubbarna i Iran är vare sig bättre eller sämre än alla andra diktatorer runt om i världen både tidigare och nu. Folks frihet och jämställdhet mellan könen är uppenbarligen något som tycks vara utopiskt i stora delar av världen. Ja, jämställdheten här i Sverige är – i ett globalt perspektiv – ganska bra. Men det återstår väldigt mycket att göra innan man kan slå fast att den finns i verkligheten i allas vår vardag.

Apropå personer med makt, eller som kan få makt, så läste jag DN:s långa artikel om Donald Trump i dag. Trump kandiderar ju i årets presidentval i USA och han vill i första skedet bli det republikanska partiets kandidat. Märkligt nog leder han stort och i dag talar dessvärre allt för att han kommer att blir en av utmanarna till  presidentposten. 1 februari börjar primärvalen och sedan rullar det på till sommaren när partierna ska utse sina representanter.

Jag hoppas, för världsfredens skull, att det amerikanska folket i november inte ställer till det genom att välja Donald Trump (om han blir en av kandidaterna) till president. Karl´n har väldigt farliga åsikter när det gäller att ställa människor och grupper mot varandra.

Det kommer att finnas många skäl att återkomma till den amerikanska presidentvalrörelsen, varför jag inte känner att jag behöver utgjuta mig särskilt om den här och nu. Inte mer än att jag är övertygad om att det skulle vara till stor nackdel för världen om Donald Trump skulle bli president. Skulle det bli fallet måste jag också kraftigt omvärdera min tro på och åsikter om det amerikanska folkets klokhet. För att vara en viktig, om inte den viktigaste, spelare på världsscenen så är kunskaperna om världen hos amerikanen i gemen förskräckligt dåliga.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.