Inte så lätt

Det har blivit stora rubriker och mycket diskussion om det uttalande som inrikesminister Anders Ygeman (S) gav i går. Faktiskt har hans besked om att mellan 60 000 och upp till 80 000 personer som söker asyl i Sverige kan komma att avvisas. Det är en matematisk framräkning. I runda tal är det ungefär 55 procent av de asylsökande som kommit till Sverige som beviljas asyl och får uppehållstillstånd. 45 procent beviljas inte asyl och då hamnar man någonstans i det antal som Ygeman talade om.

Sverige har en långsam process när det gäller att undersöka och pröva skälen som varje asylsökande uppger. Besluten kan också överklagas, vilket naturligtvis förlänger tiden innan ett slutligt besked kan ges.

Nu är det inte så där väldigt lätt som det kanske låter att avvisa personer som inte har skäl att stanna i landet. Migrationsverket har statistik som visar att 40 345 personer har, som det heter, avvikit sedan de har fått besked om att de inte får stanna. De har helt enkelt gått under jorden och i dagsläget är det inte någon myndighet som vet var de finns eller hur de har det. Kanske lever de som papperslösa i Sverige, kanske har de åkt någon annanstans.

Av de som får ett avvisningsbeslut av de asylsökande som kom under förra året kommer med stor sannolikhet många att gå under jorden. De hittar någonstans att bo och de får ett svartjobb någonstans. Det är en ur samhällelig synpunkt oönskad utveckling, eftersom det skapar grupper i ett utanförskap som samhällets egentligen inte vet någonting om. Det i sin tur – särskilt om antalet hela tiden ökar – drar isär samhället.

Sedan finns det en annan sak som i hög grad påverkar hur många som kan avvisas. Det finns länder – Irak och Afghanistan bland andra – som inte tar emot personer som lämnat sina länder. Ofta hänvisas det till att deras identitet inte kan styrkas och därmed kan det inte heller bevisas att de kommer från de länder till vilka de avvisas. Dessa personer hamnar i limbo; de får inte vara kvar här och de kan inte avvisas. Deras situation blir att leva i ett ingenmansland och utan något hopp om vare sig det ena eller det andra. Framtiden blir ett stort frågetecken. Hur en sådan situation påverkar en människa behöver man inte ha mycket fantasi för att föreställa sig.

Jag ska stilla mig här och konstaterar bara att dagen har varit god. En sväng ner till stan för ett antal ärenden livade upp min dag en smula. Eftersom jag inte dagligen är i centrum är det lite kul att komma dit. En och annan bekant nuna möter man alltid. Det gör jag förvisso här på Moröhöjden också, men variationen och utbudet med folk som jag kan ”gaffla” med är större i city.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.