Ord om förhandlingar

En duktig så kallad ”göra-lista” – ja, den låg på bordet i morse. Men det var inte så mycket som faktiskt blev gjort. Träning på morgonkulan på Friskvårdskompaniet, men längre än själva träningen var pratstunden med kompisen Janne. Det är så träning ska bedrivas. Det är ju inte bara muskler som ska tänjas och stärkas utan även en och annan cell i knoppen. Låt oss kalla det för mental träning.

Tidningsläsning och korsordet i Dagens Nyheter stod sedan på programmet och diverse onödigt plock med än det ena och än det andra innan det var dags för tvättstuga. Och när det var klar så åkte jag till bilfirman för att få en ny tid till tisdag. Sedan ett par timmars snack innan det var dags för hemfärd och traditionell fredagskväll. Kvar på ”göra-listan” är det mesta. Tänk så det kan bli. Och i morgon som det är fotbollscup i Norrvallas bollhall där jag tänkt gå och se några matcher. Ett av lagen som spelar är ju Sunnanås F19-lag och det är Sunnanå SK som arrangerar cupen, som egentligen är en miniserie. Ske bli kul. Måhända tar jag också någon bild.

Det ska påbörjas en del viktiga förhandlingar nu. I Genève stundar förhandlingar om hur en fred ska kunna åstadkommas i Syrien. I dag gavs beskedet att paraplyorganisationen för oppositionen HNC kommer till samtal. Det har länge varit osäkert om oppositionen skulle komma. Men nu tycks samtalen komma igång och de beräknas pågå i åtminstone sex månader. Det tar tid att lirka samman och få förståelse för alla parters alla olika önskemål, men det känns bra att något i alla fall börjar hända.

Positionerna står många gånger hårt mot varandra och samtalen kommer att föras på så sätt att parterna inte sitter gemensamt. Alla delegationer ska tydligen ha sina egna rum och så får FN-folket med ”fredsambassadören” – eller medlaren – Staffan de Mistura och hans stab springa mellan rummen med besked om vad alla tycker. Det är förstås ett något komplicerat sätt att förhandla, men alls inte ovanligt. När aversionerna är så stora och motsättningarna så påtagliga är det ett gott sätt att ändå ta steg framåt. Man pratar ju med varandra i alla fall även om det sker via ombud.

I dag skulle den brittiske premiärministern David Cameron ha varit i Stockholm. Den resan ställdes in i sista stund eftersom Cameron i stället åkte till Bryssel för att träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. England vill ju ha ett nytt avtal med EU där Cameron bland annat vill begränsa den fria rörligheten vad avser invandringen till England. När förhandlingarna väl är klara och det eventuellt finns ett förslag till avtal på bordet ska det engelska folket rösta om det vill vara kvar i EU eller inte.

Cameron har förklarat att han kommer att argumentera för att landet ska vara kvar i gemenskapen. Samtidigt har han förklarat att ledamöterna i hans regering får agera som de vill och känner och tycker. En del kommer – det vet vi redan nu – att argumentera för att landet ska lämna EU.

Jag tror inte att David Cameron kommer att få igenom allt han vill och då är risken uppenbar för att det brittiska folket kommer att bilda en majoritet för utträde ur EU. Det skulle inte alls vara bra – vare sig för EU eller för England. England är väl den part som i så fall tar mest stryk. I nästa vecka förväntas EU-kommissionen presentera ett förslag som naturligtvis kommer att stötas och blötas ordentligt.

Det blir spännande att se hur avtalet ser ut, när folkomröstningen ska äga rum och hur den slutar. Men allt detta ligger i framtiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.