Varmast någonsin

Du är hela min värld, sägs det ibland. Så är det säkert för många som lever och trivs tillsammans och som i grunden älskar varandra. Men världen kan vara större. För många är hela världen där du bor, arbetar och spenderar din fritid. Där trivs du så bra att du inte känner behov av att vara någon annanstans. För andra är världen begränsad till vårt land. Där åker vi runt på jobb och under semestrar och trivs förträffligt. Några få privilegierade, som jag ser det, flackar runt i världen och deras liv är i sanning globalt.

Hur vi än upplever vår värld så är den i regel mycket större än vi föreställer oss. Så mångfasetterad, så rik på variationer bland oss människor, i naturen och i de villkor som vi lever under. Somliga lever i skräck och misär som vi i vår del av världen inte kan föreställa oss, andra lever i en rikedom som vi inte heller kan föreställa oss. Och hela tiden händer det saker som förändrar livet för oss – ibland snabbt, men oftast långsamt och till synes utan att något händer. Förändringarna är både av godo och ondo, förstås.

Jag kom att tänka på det här när jag läste om den senaste rapporten från den amerikanska rymdstyrelsen Nasa. Januari månad i år blev den varmaste som uppmätts på Jorden. Det var fjärde månaden i rad som medeltemperaturen var mer än en grad högre än normaltemperaturen mellan 1951–1980. Det har aldrig hänt tidigare – i alla fall sedan 1880-talet någon gång när data började samlas in.

I Arktis var det i januari inte mindre än sju grader varmare än normalt och istäcket i Norra ishavet har aldrig tidigare, så vitt man känner till, varit mindre. Nu är det inte bara Nasa som uppmätt dessa temperaturer. Europeiska vädercentret ECMWF säger att deras data visar att januari var 0,72 grader varmare än medelvärdet under 1981–2010. Det är det varmaste som uppmätts. Japans meteorologiska byrå konstaterar även den att januari var den varmaste månaden som uppmätts, men dock bara den fjärde största avvikelsen mot normaltemperaturen. Större skillnader uppmättes under de tre föregåenden månaderna oktober, november och december förra året.

Varmast någonsin alltså runt om i världen. Men extremt kallt var det i Skandinavien och jag huttrar fortfarande bara vid tanken på de dryga två veckor när temperaturen hos oss här uppe i norr drog ner mot 30 grader och kallare. Med det köldminnet är det svårt att tänka sig att världen utanför ”vår” värld upplevde helt andra tider.

I Etiopien är torkan den värsta sedan 1960-talet. Miljoner människor hotas av svältdöden. Boskapen har dött i mängder. Ingenting går att odla. Behovet av hjälp i form av mat och vatten är obeskrivligt stort.

Ja, det går att skriva långt om det som inträffar i klimatförändringens spår. Men jag ska inte trötta er med det. Hjälp kan man ge genom bidrag till olika organisationer. Mer än så kan man väl inte göra? Jo, man kan ju alltid försöka leva så koldioxidfritt som möjligt. Varje litet bidrag man gör märks förstås inte i förhållande till vad som faktiskt måste till, men om många gör det kanske det händer något. För egen del är jag inte orolig över konsekvenserna. Det är oerhört egoistiskt tänkt förstås, eftersom jag troligen kommer att lämna jordelivet innan de allra värsta klimatkatastroferna. Men för våra barn och barnbarn kommer det nog inte att bli så lätt.

Nöjd med jag och min generation har haft en väldig tur över att ha fått leva under den tid vi har haft, får jag väl somna tryggt och vakna till en ny dag som förhoppningsvis blir bra och helt utan negativa händelser för mina nära och kära.

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.