Vasalopp och slöseri

Jag kom lite sent till starten. Men sedan följde jag intensivt Vasaloppet till dess att eliten i herr- och damklasserna hade gått i mål. Så är det varje Vasaloppssöndag. Faktiskt vet jag inte hur många år jag på detta sätt har ”åkt” Vasaloppet – sittandes i pyjamas i soffan eller stolen. Mina pauser handlar inte precis om att äta saltgurka och dricka blåbärssoppa och till det ta en bulle. Snarare är det en kopp kaffe som hägrar och så förstås några besök på balkongen – för att få frisk luft, som det heter.

Vasaloppet är ett fascinerande idrottsevenemang, som jag aldrig upplevt på plats. Brorsan har åkt de många milen en gång, vill jag minnas. Men jag skulle nog aldrig göra det. Det sägs att stämningen är fantastisk och att det är en enda lång folkfest. Må så vara. Men det känns inte som min grej. Om jag mot förmodan skulle få för mig att genomföra ett kraftprov som Vasaloppet är, så skulle jag nog välja att dra nio rundor på något milspår i stället. Det bevisar ju lika väl som Vasaloppet att man fixar utmaningen.

Det var kul att den bäste svensken var en kille från Skellefteå, Markus Ottosson. Han blev sexa i mål och det var väldigt bra. I realiteten var han inte många meter efter segraren: det var ju en grupp på 29 åkare som hängde med till slutet och som spurtade för att vinna äran av en vinst och därtill 92 000 spänn.

Att följa elitlöparna och se hur de utan valla på skidorna stakar hela tiden – i mer än fyra timmar – är imponerande. Jag har svårt att förstå hur oändligt många timmars träning som ligger bakom sådana prestationer.

I nyheterna i kväll hör jag att SVT avslöjat hur Arbetsförmedlingen har bränt 100 miljoner kronor på att ta fram en ny sajt. Den skulle ha varit klar i slutet av förra året, men det har inte blivit någonting. I stället ska några sidor på den gamla sajten göras om – för ytterligare 20 miljoner kronor.

Snacka om slöseri och inkompetens. Och det som är så konstigt, tycker jag, att de människor som pysslat med det här bara får fortsätta att jobba med det som de har misslyckats med så kapitalt. Inget ansvar utkrävs.

Det är jättebra att SVT har tagit fram den här nyheten och jag skulle gärna se att några alerta journalister antingen inom public service-bolagen eller på någon tidning granskar vad som i verkligheten händer med en del av det statliga stöd som delas ut. Det anslås några hundra miljoner kronor hit och några andra hundra miljoner kronor dit. Men aldrig får vi veta resultatet av dessa så kallade satsningar.

Ibland får jag känslan av att de ansvariga politikerna – och det gäller förstås också inom landsting och kommuner – anslår pengar till något för att komma undan ett problem. Det har blivit ett sätt för dem att intala sig själva och inbilla allmänheten att de visar handlingskraft genom att anslå slantar. Då visar de att de tar frågorna på allvar och de kan alltid, alltid i debatterna slå sina politiska motståndare i huvudet med att pengar är anslagna.

Det jag efterfrågar är resultatet. Under decennier har det varit en av mina många käpphästar, men tyvärr har jag aldrig själv under min aktiva tid som journalist fått vare sig resurser eller tid för att verkligt undersöka hur det förhåller sig. Den dagliga jakten på ämnen att kommentera och försöka vara insatt i vad som händer och varför det händer eller möjligtvis vad som kommer att hända har tagit all min tid.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.