Vilken skatt jag fick!

Det blev inte mycket gjort i dag. I går fick jag nämligen en skatt. Min bror har länge bott utanför Kalmar i ett hus som min farmors bror, Oscar, ägde och som hamnade i släkten efter hans död. Min farmor, Gotty, dog tre år innan jag föddes. Det som nu har hänt är att jag har fått de brev som Oscar tydligen sparat under alla år.

Det är högintressant, tycker jag. Breven är skrivna av framför allt Gotty och Birger, min farfar. De brev som jag läst i dag är daterade från i slutet av 1910-talet och under 1920-talet. Birger och Gotty bodde då i Sibbhult i Skåne där farsan föddes 1921. Farfar Birger jobbade på Färe glasbruk och han skriver till sin svåger och mor (som tydligen bodde med Oscar) om den konkurs som inträffade 1921 och som orsakade mycket bekymmer och oro för hur det skulle bli med jobbet för farfar.

Han skriver i oktober 1921 att han blir ”fri” 1 november om det inte händer något annat och noterar att farsan var duktig och att han kunde resa sig upp och stå om han höll i något. Han beskriver hur det talas på bygden om att det kanske ska bildas ett annat bolag. Om man läser på om Färe glasbruk så bildades två bolag – ett för glasbruket och ett för en armaturfabrik. Jag har inte hittat något brev ännu som beskriver vad som hände efter konkursen, men uppenbarligen fick farfar Birger fortsatt jobb i något av de nybildade bolagen eftersom familjen blev kvar i Sibbhult ytterligare en tid.

Men det var tuffa tider och lite pengar. Farfar ventilerade i något brev möjligheten att fara till Amerika för att kanske få bättre chanser än vad som erbjöds i glasbranschen hemmavid.

I dagens informationssamhälle där kontakterna är omedelbara och direkta och där vi kan nå och prata med människor över hela jorden precis som om vi sitter bredvid dem, framstår tiden för snart 100 år sedan som en annan värld. Det var det förstås också. Breven sändes iväg från Birger och Gotty till Oscar och hans mor ungefär en gång i månaden. I brev efter brev klagar de på att Oscar är så dålig på att skriva till dem och berätta vad som hände i hembygden. I ett brev förklarar de sin glädje över ett brev eftersom de trodde att han dött eftersom det var så länge sedan de hade kontakt med honom.

Det fanns modernare brev också i de buntar som jag fick. Brev som farsan skrivit till Oscar och brev som jag hade skrivit till honom. De är från andra hälften av 1950-talet och fram till och med 1960-talet. Det är kul att läsa dessa brev också förstås. Farsan återkom i nästan varje brev till hur det gick för hans söner – brorsan och jag – i skolan. Han pratar gärna om de betyg som vi uppnådde och siktade emot. Om sanningen ska fram lät det nog som att han skröt upp oss ungar och de ambitioner att nå höga betyg som han talade om för Oscar att vi hade, var nog i realiteten mer ett önsketänkande av honom. Så känns det i alla fall när jag läst en del brev. Vad brorsan hade för betyg har jag inte en aning om förstås, så det kanske stämmer för hans del.

Men för min del stämmer inte farsans uppgifter med de som jag själv glatt formulerade i brev till Oscar. Jag blev lite full i skratt när jag läste ett av breven som jag skrivit där jag tycker att det har gått bra för mig i gymnasiet eftersom jag ”bara fått underkänt på tre skrivningar”. Och det var tre skrivningar av sex. Haha – ja, det var nog inte så konstigt att jag fick gå om en klass i gymnasiet.

Ett brev berörde mig. Jag kunde inte läsa vem som skrivit det, men det var av typen kärleksbrev till Oscar. I brevet talas det om ”förlåvning” och giftermål. Men något måste ha hänt. Oscar fick inte, enligt vad som berättats för mig, den flicka han ville ha och för vilken han enligt brevet tydligen spelat musik och sjungit för. När han inte fick henne till maka så fick det vara. Oscar förblev ungkarl hela livet.

Fortfarande har jag många brev att läsa och jag kan knappast vänta till dess att jag sätter mig med dem igen. Det var en rolig och givande dag och breven kommer jag att bevara till dess att jag överlämnar dem till dotter Moa, som är intresserad av familjens historia.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.