MP och London

Det är lite kul, tycker jag, att det var Labours kandidat Sadiq Khan som vann borgmästarvalet i London i dag. Den väldigt populäre konservative Boris Johnson, som varit borgmästare i stan sedan 2008, ställde inte upp till omval. Under valkampanjen har hans motståndare Zac Goldsmith drivit en smutsig kampanj mot Khan i och med att han försökt svärta ner honom på grund av hans religion: Khan är nämligen muslim.

Som om det nu skulle spela någon roll. Men i dessa dagar är det nog många låter sig inbillas att Khan är en fara för snart sagt alltid. Det tror inte jag. Men att politiken och viljan att åstadkomma andra saker än Johnson har gjort står klart. De båda representerar olika partier och står i många sakfrågor mot varandra. Boris Johnson – den populäre – lär väl nu ägna sina krafter helt åt nejsidans kampanj i den folkomröstning om England ska vara med i EU eller inte, som äger rum 23 juni.

I nyheterna sägs också att Miljöpartiets valberedning tydligen kommer att föreslå att dagens båda språkrör – Åsa Romson och Gustav Fridolin – byts ut. Åsa Romson har inte mycket förtroende i de egna leden just nu och enligt valberedningens resonemang, som det har läckt ut, så delar språkrören på ansvaret. Det vill säga om en inte har förtroende så har man inte förtroende för den andra heller.

Problemet är bara att det tydligen inte just nu finns någon som vill utmana Fridolin om posten som språkrör. Per Bolund, finansmarknadsministern, vill inte ställa upp om det inte blir så att Fridolin självmant lämnar språkrörsposten. Om han gör det eller inte återstår väl att se.

Gissningsvis har väl både Fridolin och Romson samtal med statsminister Löfven och om det är så att Löfven vill fortsätta att ha dagens språkrör med i sin regering så är det väl högst sannolikt att Fridolin kan tänka sig att lämna språkrörsrollen självmant. Det borde han till och med kanske tycka vara ganska skönt. Facit över hur det blir ges nästa helg när Miljöpartiet kongressar.

Jag har också noterat att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ett tal har sagt att han vägrar att ändra landets lagar om mänskliga rättigheter som EU kräver. Erdogan har blivit en fullfjädrad diktator och jag hoppas verkligen att EU står kvar vid sina krav och inte låter Erdogan få som han vill. Visst – hela uppgörelsen med Turkiet när det gäller flyktingarna kan spricka då. Men det är faktiskt bättre än att låta diktator Erdogan tvinga EU på knä i en fråga som borde vara och är central för stordelen av länderna i EU. Ungern och Polen har ju dessvärre redan tillåtits av EU, genom att inte agera, att gå in på en väg som borde vara förbjuden.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.