Fotbollssöndag

I dag for jag iväg till Tvärån. Jag var dit för att träffa min vän och kollega Jerker Norin med hustru Kerstin. De har ett fint ställe där vid ån och sex hektar skog som de nu är på väg att sälja. Vi satt där en god stund i den goda solen, fikade och språkade om än det ena, än det andra. Det var ett gott möte och förhoppningsvis blir det fler. Fast då lär det väl bli neråt Kilafors i Hälsingland där de nu håller till. Deras resor upp hit lär upphöra när bostället väl är sålt.

Efter det att jag tagit mig in till stan igen var det fotboll som gällde. Sunnanå skulle möta Hammarby på Electrolux Home Arena. Jag var nog inte den enda där som hoppades på att Sunnanå skulle kunna knipa en eller rent av tre poäng. Senast lagen möttes på denna arena vann Sunnanå med 4–0.

Men då är då och nu är nu. Matchen var bara ett par minuter gammal när Hammarby tog ledningen och sedan rasade det iväg under sex minuter i första halvlek, när Hammarby tog ledningen med 0–4. Ytterligare ett mål kom i slutskedet av matchen. Förlusten var påtaglig och det känns inte alls roligt. Fem matcher, fem förluster.

DSC01427.JPG

Här är det Annina Wede som stoppar Julia Zigiotti Olme så att Frida Stenmark kan ta bollen. Men mest var det Hammarby som hade boll och spelövertag. 

Laget kan definitivt bättre och jag är benägen att hålla med tränare Jackie Bachteler att det säkert kommer att lossna så att alla detaljer sitter. Kapaciteten finns, men den måste frigöras och – som jag ser det i alla fall – är det helt nödvändigt att mittfältet stärks så att spelvändningarna och framspelningarna till de offensiva spelarna fungerar. Dock är det inte min sak att fixa till det. Nu blir det två hemmamatcher till på raken – nästa söndag, 22 maj, och söndagen därefter, 29 maj. Särskilt nästa helg blir viktig när bottenkollegan Qbik kommer på besök. Men vi får väl se hur det går då.

Det var lite kul att Ukraina vann Eurovision Song Contest. Inte för att jag kan bedöma eller vet så mycket om musik så att jag kan uttala mig om det var den bästa låten eller inte. Men jag tyckte det var spännande på slutet vid omröstningen när det stod mellan Ukraina, Ryssland och Australien.

Det är också roligt att det är fler länder som sänder finalen – Kina och USA var tydligen nya länder där tävlingen skickades ut till någon eller några kanaler. Australien har ju sänt finalen i flera år och där sitter, enligt uppgift, 100 000-tals människor uppe tidigt på morgonen för att se showen. Australien har ju varit med nu två gånger. Förra året kom man femma och i år tvåa. Det vore kul om landet får fortsätta att vara med.

Den som imponerade mest på mig under de stunder som jag tittade var emellertid Måns Zelmerlöw. Han imponerar på mig, pojken. Och det har han gjort under ett par år nu. Klockren engelska och säker i varje ögonblick som programledare – och artist. Snyggt jobbat.

Nej, nu får det vara nog för i dag. I morgon väntar jobb på på förmiddagen och på kvällen och några krafter får jag väl spara till dess.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.