En död hackspett

Ingen människa kan beskylla mig för att vara ute och springa i naturen alltför mycket. Det blir stillsamma promenader  då och då – alldeles för sällan enligt min egen uppfattning. Men jag gillar naturen och njuter av den på mitt sätt. Inte sällan genom fönster i lägenheten eller i hus hos bekanta eller genom bilfönstren. Jo, lite skämmigt är det väl att inte ta tillvara den rekreation som naturen bjuder och göra det på ett mer påtagligt sätt. Jag får försöka ta mig i kragen och åstadkomma en förändring. Det är ju hög tid att göra det.

Men när jag tittar ut försöker jag ha ögonen med mig. Sålunda har jag sett att det i rönnarna på båda sidor om huset på en enda dag uppstod något ”kladd”. Genast for mina tankar iväg till det som hänt ett par gånger här uppe. Nämligen häggspinnaren (jag tror att det heter så) som käkar upp löven på häggen och sedan ”rinner” ner längs stammen och flyter ut över marken. När det var som värst för ett antal år sedan var det inte roligt att gå ut. Det såg läbbigt ut.

Men det här i rönnarna är något annat. Visserligen dör löven där kladdet finns, men det tycks inte sprida sig i alla fall. Inte som det visade sig på hägrarna.

DSC01996.JPG

Så här ser kladdet ut.

En som dessvärre inte hade ögonen med sig var en stackars hackspett. Den låg stendöd på vår balkong när jag kom hem från Friskvårdskompaniet i morse. Uppenbarligen hade den flugit in i fönstret och slagit ihjäl sig. Kanske var den på väg till skogen på norrsidan av huset. Från balkongen ser man nämligen rakt genom lägenheten och kanske trodde stackarn att han kunde flyga där också. Det var lite sorgset att skåda, men det är väl också sådana där saker som händer.

DSC01997.JPG

I dag har jag också en stund på eftermiddagen lyssnat på utfrågningen av den brittiska premiärministern David Cameron i parlamentet. BBC sände direkt. Det var den första utfrågningen efter folkomröstningen förstås och det var många som ställde sina frågor. Några konkreta svar kunde Cameron dock inte ge. Ingen vet ju egentligen vad som ska hända nu och när det ska hända.

I Berlin har Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffat den franske presidenten Francois Hollande och den italienska premiärministern Matteo Renzi för att diskutera vad som ska hända. Merkel konstaterade helt korrekt att inga förhandlingar ska och kan äga rum förrän engelsmännen lämnar in sin utträdesansökan. Allt enligt artikel 50 i den lagstiftning som gäller. Merkel, Hollande och Renzi är rörande överens om att det faktiskt brådskar att sätta igång i förhandlingarna och att England snarast bör aktivera artikel 50. De har förstås rätt i att alla fördröjningar i processen bara är till skada inte bara för EU i stort utan för britterna själva.

I parlamentet gav inte David Cameron – som jag hörde i alla fall – något besked om när den formella utträdesansökan ska lämnas in. Mer lät det på honom som att det är något som nästa regering får göra. Och då dröjer det fram till oktober någon gång. Mer än tre månaders fördröjning vore verkligen inte bra. Jag kan tro att David Cameron kommer att utsättas för en mycket hård press när det gäller just detta från de övriga stats- och regeringscheferna i EU.

Nej, go´ vänner. Nu blir det fotboll. Island möter England i fotboll och jag hoppas ivrigt på att Lars Lagerbäck som leder det isländska laget kan överraska ännu en gång.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.