Obeslutsamhet

I kväll lyssnade jag inte på Miljöpartiets nya språkrör Isabella Lövin, som gjorde debut som talare i Almedalen på Gotland. I morgon kommer jag också att missa moderatledaren Anna Kinberg Batra. I dag blev det i stället så att jag tillbringade ett par timmar nere på Electrolux Home Arena och i morgon är det kalas i Luleå. Båda dessa saker känns mer angelägna än att lyssna på nämnda politiker och på denna plats utgjuta mina åsikter om vad de har sagt.

Dock kan jag skriva några rader om Almedalsveckan. Jag har aldrig varit med på något under de här veckorna. Under min yrkesaktiva tid försökte jag komma iväg på alla partiernas ordinarie kongresser och landsmöten och allt vad de kallas. Det var spännande nog och gav mig mycket. Förhoppningsvis gav det också läsarna något. Jag ägnade vid dessa tillfällen i stort sett all min tid åt att lyssna på debatter och snacka med partiernas valda ombud. Det var ypperliga tillfällen att pejla in stämningar och åsikter inom partierna och inte sällan var det stämningar och åsikter som skilde sig från de linjer som partiledningarna förespråkade.

I och för sig var det då – och är fortfarande – ganska ovanligt att en kongress kör över sin partiledning. Men ibland var det jämnt i omröstningarna och splittringarna i partierna i vissa frågor var alltid intressanta att skildra och försöka förstå sig på.

Men till Gotland och Almedalen har jag aldrig åkt. Nog för att viljan till en del har funnits där. Dock vet jag att jag skulle bli oerhört stressad av att vara där.

Ta bara som det är i år. I min hand har jag en nästan 400 sidor tjock ”programtidning” över vad som händer under dessa intensiva dagar. I år är antalet arrangemang drygt 3 700. Det är mer än någonsin tidigare. När jag läser vad som arrangeras kan jag i stort sett på varje sida se ett eller flera arrangemang som jag gärna skulle vilja ta del av. Men vilket och vilka skulle jag välja? Vad skulle ge mig mest?

Jag tror inte att jag skulle fixa det. För om jag väljer ett arrangemang, som kanske inte håller måttet som jag trodde att det skulle bli, så skulle jag ångra mig och klandra mig själv för att jag inte valde ett annat arrangemang. Så skulle det vara från morgon till kväll och den stressen vill jag inte utsätta mig för. Dessutom har jag synpunkter på de hutlösa priser som boendet på Gotland och i Visby kräver.

Dottern, som har en förmåga att träffa huvudet på spiken och som känner mig väl, gav en annan bild som väl illustrerar min svårighet att välja. När vi var i Florida och Orlando för snart sju år sedan och hade hyrt bil där, så kom vi en gång en relativt tidig morgon till en sådan där fullständigt gigantisk parkeringsplats utanför Epcot Center. Eller om det var Sea World.

Hundratals och åter hundratals parkeringsrutor låg framför oss och jag fick omedelbart stora bekymmer i vilken ruta jag skulle ställa mig. Skulle jag ställa mig så nära ingången som möjligt och tränga in bilen mellan andra bilar eller skulle jag utmärka mig genom att ställa bilen mitt på parkeringen? I det senare fallet skulle vi nog aldrig hitta igen den och i det första fallet var risken för p-skador på hyrbilen lite för stora. Dottern garvade rått åt min beslutsångest och alldeles uppenbart har hon inte glömt bort denna händelse. Kanske för att samma mönster upprepas även här hemma. Om det är två platser lediga bredvid varandra, så får jag problem.

Nu är ju detta inte något att haka upp sig på egentligen. Varje gång det händer finner jag ju en ledig plats och allt går bra. Så det är väl bara något som jag har fått för mig och som inte spelar någon som helst roll för någonting. I mitt eftermäle hoppas jag dock att det blir något som folk kan ha roligt åt. Det är alltid kul att kunna bjuda på något som gör andra glada.

Dagen har varit händelserik med stort och smått. Jag mår bra och det ser faktiskt ut som att det ljusnar en smula på himlen. Kanske blir till och med vädret bättre än det varit den senaste veckan. Då är det bara att se framåt. Vilket oftast är mer givande än att se bakåt, såvida man inte ska försöka lära sig av det som varit.

 

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.