Inga rekommendationer, tack

Det som många pratat om i dag är det faktum att regeringen i går beslutade att ge Folkhälsomyndigheten uppdrag att göra en undersökning om svenska folkets sexvanor. Senast en sådan undersökning gjordes var för 20 år sedan. Den som nu ska dras igång får hålla på ett par år och ska redovisa sina resultat först 2019.

Det blev ett väldigt liv om detta. De som reagerat är förstås motståndare till att utredningen görs och då med argumentet att regeringen inte har ett skvatt att göra med ”mina” sexvanor. Sex är något väldigt privat och ska så vara. När undersökningar görs så väljs personer ut på något statistiskt sätt. De som pysslar med undersökningen vet förstås till vilka frågeformuläret skickas ut och de vet också om personerna svarar eller inte. Någonstans finns en risk för att om du får ett frågeformulär någon någon gång kan gå in och kika på vad du har svarat. Vad nu ”någon” skulle ha för intresse av det, kan man fråga sig.

I och för sig förstår jag också regeringens ambitioner. Sex är viktigt för hälsan, sägs det. Och det finns mycket inom den här sektorn som har kopplingar till hälsa- och sjukvården och dess sätt att ta hand om problem i olika former som kommer till vårdcentraler och kliniker. Ökad kunskap är aldrig fel, men det är förstås viktigt att frågorna som så småningom går ut till svenska folket är formulerade på ett sådant sätt att de inte anses kränka integriteten.

Intressant är också hur regeringen har tänkt sig att hantera de resultat som kommer fram i undersökningen. Eller snarare kartläggningen av sexvanorna hos svenska folket. Jag tror förstås inte att folkhälsominister Gabriel Wikström (S) förväntar sig att Folkhälsomyndigheten kommer att gå ut med rekommendationer av den typ som förekom för väldigt många år sedan att vi skulle käka 6-8 brödskivor om dagen. För regeringen måste det vara fullständigt ointressant att veta hur många som gökar tre gånger om dagen och hur många som gör det tre gånger om året. Eller för den delen aldrig.

Frågorna som kommer att ställas och mer information om hur svaren på dessa frågor kommer att hanteras är väl det som avgör om kartläggningen av sexvanorna är relevant eller inte.

I USA har demokraternas konvent avslutats med att den utsedde presidentkandidaten Hillary Clinton hållit sitt tal där hon traditionsenligt accepterar utnämningen. Det blev till en väldigt kontrast till det tal som republikanernas kandidat Donald Trump höll. Clinton har definitivt anpassat sin politik i goda stycken till de budskap som hennes främste utmanare Bernie Sanders förde fram under sin kampanj. Och det är bra. När hon talade om vettiga priser för barnomsorg och andra sociala frågor, om klassklyftorna som måste minska så lät hon – tycker jag – som om hon skulle ha Sverige som en förebild. Får hon igenom den politiken om hon väljs till president så är amerikanarna att gratulera.

Men det är drygt 100 dagar kvar till valet och det blir intensiva dagar för de två kandidaterna och deras kampanjorganisationer. För nu gäller det att mobilisera väljare.

Ja, det om detta. Avslutningsvis kan jag bara meddela för dem som är intresserade att min dag har varit bra. Det var häftiga åskskurar under förmiddagen och det var skönt att stå på balkongen och notera dem. Däremot var det kanske inte så roligt för vår drygt 80 år gamla granne som var ute med sin rollator. Hon blev duktigt blöt och jag hoppas att hon inte blir förkyld.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.