Skärpt hela tiden?

En stilla dag. En skön dag. Tidningsläsning och korsord på förmiddagen. Matshopping. En promenad ner till Skogsvallen för att kika på när Morön fick stryk av serieledarna Sandviken. Mat, lite mer tidningsläsning och nu så här på aftonen kikar jag på TV när Manchester United möter det turkiska topplaget Galatasaray i Göteborg. Zlatan har ju värvats till Manchester United och gör sin första match där. Han anslöt till truppen i torsdags och fick en bra start genom att göra Uniteds mål efter bara några minuter. Men United har nog mer att bevisa. I halvtid leder Galatasaray.

Norrans nyhet i dag att läkare i Västerbottens läns landsting arbetar mycket övertid är onekligen uppseendeväckande. 200 timmars övertid är det vad arbetstidslagstiftningen sätter som gräns. Men läkarna i Västerbotten har lokalt förhandlat sig till att de får göra 350 timmar övertid per år. Och nu finns det ett 30-tal läkare som överskridit också den gränsen. Den som har arbetat mest under 2015 hade knogat ihop 657 timmar mer än de tillåtna 350 timmar. Det blir 1 000 timmars övertid på ett år, vilket motsvarar ungefär 25 arbetsveckor. Ett halvt år.

Att Västerbottens läns landsting nu får ”böta” genom att pynta 450 000 till länets läkarförening gör naturligtvis inte saken ett dugg bättre. De läkare som jobbar så mycket sliter förstås ont, vilket inte är bra för dem. Självklart tjänar de mycket pengar och det dröjer väl inte alltför länge förrän någon tidning, radion eller SVT Västerbotten redovisar hur mycket enskilda läkare tjänade förra året. Det är ju alltid bra läsning eftersom sådana artiklar har en tendens till att få upp blodtrycket på avundsjuka människor.

Det som bekymrar mig mest är varken att läkarna i sig sliter ont eller att de tjänar pengar. Det som bekymrar mig är om den myckna arbetstiden inverkar negativt på läkarnas prestationer på arbetsplatsen. Jag är inte säker på att jag skulle vilja bli undersökt och få en diagnos eller rent av utsättas för ett ingrepp av en läkare som varit igång i mer än ett dygn. Det inträffar regelbundet efter vad jag förstår. Först tjänstgör läkaren på sin avdelning eller på en vårdcentral för att sedan gå jour på sjukhuset och sedan dagen efter som vanligt tjänstgöra på sin ordinarie arbetsplats.

Jag skulle nog inte heller sätta mig i en buss om jag visste att busschauffören kört i mer än 24 timmar med kanske bara små korta avbrott. Inte heller skulle jag sätta mig i ett plan där piloterna varit igång lika länge. För alla andra yrkesgrupper finns det strikta regler för hur mycket arbetstagarna får arbeta och hur mycket vila från arbetet som de ska ha. Men inte när det gäller läkarna. Det här har jag skrivit om tidigare, men responsen har alltid uteblivit och det blir den säkert den här gången också.

Dock vore det önskvärt om läkarnas möjligheter till fullständigt omöjligt långa arbetspass lyftes till en allmän debatt. Så vitt jag förstår får inte övrig vårdpersonal jobba på liknande sätt, även om det då och då förekommer att enstaka sjuksköterskor i kristider som sommaren är ett exempel på, tvingas ta två pass efter varandra. Tryggheten för patienterna och deras förväntan på att bli korrekt diagnostiserad och åtgärdad  måste stå i första rummet.

Mot den bakgrunden skulle det också vara intressant att veta i de fall där missförhållanden i vården har ägt rum om IVO (Inspektionen för vård och omsorg) i varje enskilt fall också kontrollerar hur länge den eller de ansvariga har arbetat. Då kanske det kan slås fast att det kan vara farligt att behandlas av trötta läkare.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.