Nya fakta om en haj

På Norrvalla håller man just nu på att bygga upp scen och tält för den stora kommunfesten på lördag. Arbetet började i onsdags och det är mycket som ska göras. Det blir säkert ett trevlig kalas med god underhållning för de kommunanställda. Jag har hört att man beräknar att 8 000 personer ska komma dit, men jag tror inte att så många dyker upp när man tittar på vad meteorologerna säger. ”Ihållande och rikligt med regn” över våra nejder på lördag, heter det. Och det är sådant väder som brukar dämpa feststämningen ganska ordentligt. Dock får vi hoppas och tro att de som går dit får det trevligt.

Just väderrapporten för lördagen innebär förmodligen att vi kastar om våra planer. Stora Nolia i Piteå hade vi tänkt besöka och de planerna försvann en bra bit mot papperskorgen när jag såg vilket väder som de tror att det ska bli.

Dagen har varit bra. En koncentrerad och nyttig massage hos Lena Thall på morgonen där nya muskelgrupper fick sig en omgång. Sedan en massa ”måsten” i form av olika former av pappersarbete innan några goda vänner kom på besök för att käka och fika. Det blev några verkligt trevliga timmar.

I vetenskapstidskriften Science har det publicerats en artikel som jag läser om. Det är intressanta uppgifter som delges världen. Nämligen att forskare har kommit fram till håkäringen, eller grönlandshajen, kan bli upp till 400 år gammal. Könsmogen blir den först vid 150 års ålder. Jag tycker det är fascinerande. Vad forskarna är säkra på är att håkäringen blir mellan 272 och 512 år gammal, men att den normala livslängden ligger någonstans däremellan. Det vill säga runt 400 år.

Hajen är ofarlig för människor i bemärkelsen att det inte finns några angrepp mot människor som har rapporterats. Hajen växer väldigt sakta, cirka en centimeter per år, och lever sitt liv väldigt stillsamt och försiktigt. Toppfarten när den simmar är – hör och häpna – tre kilometer i timmen. Ändå kan den fånga andra fiskar och forskarna tror att den även livnär sig på döda djur. Den rör sig mellan ytan och ner till 1 800 meters djup.

Jag fastnade särskilt för uppgiften om det låga tempot. I vår värld finns det ju förespråkare för slow food till skillnad från fast food. Man sitter ner och äter lugnt och stilla och njuter av måltiden – om jag rätt förstått vad slow food är. Men det finns ju också åtskilliga belägg för att vårt hårda tempo hårt sliter på kropp och framför allt skäl. Utmattningssjukdomarna – att gå i väggen – är väldigt vanliga. Alla säger att det beror på stress och jäkt, en massa saker som man känner att man måste göra både på jobbet och under fritiden. Att alltid vara nåbar och uppdaterad.

Många dras med i den här stressen, som nästan har blivit en livsstil i dag. Jodå, jag har varit där själv, men kände trots allt aldrig någon stress trots ibland jobb sju dagar i veckan i många veckor i sträck, trots 80-90-timmarsveckor i flera år och trots allt annat som skulle hinnas med. Familjen inte minst. Kanske är jag stresstålig. Kanske har jag haft en förmåga att snabbt koppla av för att lika snabbt koppla på – om man säger så.

Nu i pensionsåldern kan jag däremot känna en viss stress över att inte ha något speciellt att göra under de flesta dagarna. Att försöka hitta något som man tycker är meningsfullt och givande är bara så viktigt. Och gör jag inte det blir jag stressad. Märkligt. Dock kanske jag mår bättre nu när livet börjar halka in i Skalman-tempo. Men det tror jag egentligen inte heller. Lyckligtvis har hälsan varit god och det är väl bara upp till mig själv om den ska fortsätta vara det.

Tempot har med någon slags automatik blivit lugnare. Jäktet uteblir för det mesta och det kanske, kanske kommer att ge mig ytterligare en stund på jorden. Fast till håkäringens ålder lär jag och inte någon annan heller någonsin komma…

 

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.