Uppåt och neråt

I dag har det varit både uppåt och neråt. Uppåt eftersom hustrun har kommit tillbaka från sin semester i Egypten. Nu blir det väl ordning igen kan jag tänka. I och för sig har det väl varit det hela tiden, men – ja, ni förstår nog hur jag menar. Till vintern åker vi ner dit igen. Båda två. Det blir väl någon eller några veckor då och jag tycker att det ska bli skönt med lite värme.

Hustrun berättade att det varit väldigt varmt där nere i Kairo. Temperaturen har under dagarna pendlat mellan 35 och 40 grader och i solen blir det förstås ännu varmare. Jag vet inte vad jag skulle tycka om det, men förmodligen skulle jag gilla det. Fast jag förstår väldigt väl att man i den värmen inte mäktar vara ute så där väldigt mycket. De flesta söker sig inomhus eller i skugga och så blir det sena utenätter i stället när det blir en aning svalare.

Neråt blev det när jag fick ett telefonsamtal från Stockholm där vännen Karin berättade att hennes särbo Gunnar har gått bort. Det var väl i och för sig väntat. Han var 91 år och har varit sjuk sedan i maj. Han var en härlig man, full av humor och gott humör.

Men det Karin berättade om hur den vård han fått blev jag ledsen. Trots att han i princip legat på sjukhus sedan i maj och definitivt inte blivit bättre, blev han för en tid sedan hemskickad med uppmaning från doktorn att han inte kunde lämnas ensam för en enda stund. Gunnar bodde ju själv, men han kunde då inte stå upp själv.

Karin tog hand om honom. Första natten hemma ramlade han raklång framåt i vardagsrummet. Ambulanspersonal fick komma och lyfta upp honom i sängen igen. Två timmar senare hade han ramlat bakåt på toaletten. Ambulanspersonal fick komma igen och lyfta tillbaka honom till sängen. Till sjukhuset som han skrivits ut ifrån fick han inte komma tillbaka utan han fick ta vägen via akuten och sedan tillbaka till sjukhuset, som han skrivits ut från inte ens 24 timmar tidigare.

På sjukhuset fick han kall gröt på morgonen och kall mat. Karin, som är talför, och orkade protestera såg till att han i alla fall fick varm mat. Jag blir upprörd när jag hör sådant här. Räknade man inte längre med att Gunnar skulle klara det och struntade i honom? Jag vill ju gärna tro att man överallt i Sverige när man är på sjukhus i alla fall behandlas juste och som en fortfarande levande person. Och inte ses som redan död och som man därför kan göra som man vill med.

Nåväl, i går kväll somnade han in och det var säkerligen bäst för honom. Plågorna var många och stora. Hustrun och jag kommer alltid att minnas honom som den fina, roliga, hederliga och mänskligt generösa person han var.

Neråt blev det också när jag följde Sunnanås bortamatch på fotbollförbundets livescore. Sunnanå förlorade dessvärre igen mot AIK och ligger kvar sist i tabellen. Om det ska gå vägen för Sunnanå så att laget kan fortsätta spela i Elitettan nästa säsong krävs det i stort sett bara vinster i de sex matcher som är kvar. Två av dem är bortamatcher och fyra är hemmamatcher – den sista 5 november (!). Det skulle vara kul om laget fick ett stort stöd av en större publik inför dessa matcher varav nästa är redan nästa helg.

Den kan jag tyvärr inte vara med på eftersom jag sticker söderut till dottern i Sundsvall. Hon ska ställa ut en del av sin konst på en konstrunda som arrangeras lite norr om Timrå. Det ska bli kul att vara med där. Förhoppningsvis får hon också sälja något av sina alster.

Men det får vi se då. Vi börjar med att se vad morgondagen kan föra med sig.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Uppåt och neråt

  1. Jan Persson skriver:

    Äntligen så har begreppet – prata i nattmössan – hamnat på bild

Kommentarsfältet är stängt.