Söråker med vänner

Nu är jag hemma i trygga Skellefteå igen. Men dagen började i Sundsvall där dottern och jag skulle ta andra dagen på konstrundan i Söråker. Det var tid innan vi skulle vara där och då passade dottern på att färdigställa en liten grej som hon skulle skicka iväg till någon i England. Hon är med i en grupp som skickar små konstverk till varandra. Så det hon gjorde nu var att bränna in motiv i en tunn liten träask.

DSC03000.JPG

Hon pysslar alltid med någonting och allt verkar bli väldigt bra. I går så hittade hon ju en whiteboard i utställningslokalen och den fyllde hon förstås med en rad teckningar. Det gjorde hon mest för att förnöja sig själv, men nog blev de till glädje också för andra som råkade se dem innan hon raskt suddade bort alltsammans.

Det var mer folk som kom och tittade på konsten i dag. Men innan de började strömma till –nåja, det är kanske en viss överdrift, men relevant i förhållande till lördagen – tog Moa och jag en promenad. Då mötte vi en tjej som var ute med sin hund. En pudel som var klippt som en pudel. Fantastisk klippning som gjorts för utställningsändamål och en fantastiskt go´ hund. Två år gammal. Vi stod länge och snackade med matten och klappade hunden.

DSC03054.jpg

Knappt hade hon och hunden försvunnit förrän våra vänner Janne och Ann-Sofie styrde upp mot oss. De var på väg söderifrån och skulle hem i dag och tittade in på herrgården för att kika lite på vad Moa hade ställt ut och för att koppla av från körningen en stund.

DSC03057.JPG

De var uppenbarligen glada över att komma ur bilen en stund och vi var väldigt glada över att de kom. De är härliga människor som nu gjorde ett återbesök på Söråkers herrgård. Förra året var de här på bröllopsfest och hade väl aldrig trott att de skulle komma åter till platsen för att kika på konst och ha en trevlig stund. Jag hoppas att de hade lika trevligt och kul som dottern och jag hade. Och så bjöd de på lunch.

De stack iväg norrut en liten stund tidigare än jag. Vi hade ju sagt att vi inte skulle ha någon kappkörning norrut, så när jag kom ifatt dem så lade jag mig snällt bakom dem upp till Umeå. Man vet ju inte – de skulle ju ha kunnat få punktering eller något annat fel på den svenskbyggda bilen och då hade jag ju varit i närheten för att kunna bistå.

Nu på kvällen fick jag veta att Moa inte sålt något. Men det var bara ett par av utställarna som fick göra det. Moa var glad ändå. Dagarna har varit fina.

Och min dag har varit fin med dottern, vännerna och så förstås hustrun när jag väl var hemma.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.