Länskliniker och Syrien

Så är det beslutat – från årsskiftet införs så kallade länskliniker i Västerbottens läns landsting. Den politiska landstingsledningen anser att det kommer att bli bättre. Tydligen betraktas länet som att det har ett sjukhus som bedriver verksamhet på tre ställen – Umeå, Skellefteå och Lycksele. Tanken är att vården ska bli likadan varhelst man bor i länet.

Inom läkarkåren på Skellefteå och Lycksele sjukhus – ja, hos personalen över huvud taget – är man emot denna förändring. Tidigare erfarenheter visar att det mesta centraliseras till NUS i Umeå och att sjukhusen i Skellefteå och Lycksele avlövas på sina verksamheter. Öron, näsa och hals har nyligen flyttats från Skellefteå till Umeå till exempel. Och det är verkligen inte till gagn för patienterna i Skellefteåregionen, som nu får bege sig ner till Umeå för att få den vård de behöver.

Framtiden får utvisa om beslutet var klokt eller inte. Erfarenheterna från andra delar av landet, inte minst från Västernorrland, är starkt negativa och på andra ställen funderar man till och med på att ta ett steg tillbaka och lösa upp länsklinikerna. Så vi får se hur det går här i Västerbotten.

I Syrien fortsätter regimen och Ryssland att intensivbomba det belägrade östra Aleppo där det uppskattningsvis finns 250 000 människor. De har inga möjligheter att komma därifrån. De har ingen fungerande vård. De saknar vatten och mat och sjukvårdsmaterial och när bomberna faller går inte någon säker någonstans i området. FN-chefen Ban Ki-Moon säger att situationen är värre än i ett slakthus och USA:s utrikesminister John Kerry säger sig överväga att sluta tala med Ryssland om Syrien.

Jag förstår honom. Vad är det för idé att tala med en part som säger att de ska fortsätta att bomba östra Aleppo oavsett vad USA eller andra tycker. Blodbadet fortsätter och den humanitära situationen är katastrofal.

Men det jag reagerar mot en smula är det mycket sena uppvaknandet hos media och allmänheten som nu tycks ha skett. Kriget i Syrien har pågått i fem och ett halvt år nu och det är inte någon tvekan om att det har bedrivits lika grymt och urskillningslöst hela tiden. Det som nu händer i Aleppo har tidigare hänt i många, många andra städer. I Damaskus var exempelvis delar av staden starkt belägrade under närmare ett år, exempelvis Yarmouk, och andra delar är fortfarande avskurna och inneslutna där ingen kommer in och ingen kommer ut och där stora brister av allt finns.

Jag vet banne mig inte hur och kriget ska förmås kunna få ett slut. Det är väl när president al-Assad och hans lierade Ryssland har bombat sönder landet totalt och dödat alla som finns i de utsatta områdena. I Assads och Rysslands ögon är tydligen kvinnor och små barn  fiender som ska förgöras. Kriget i Syrien och envåldshärskarnas fullständigt sanslösa dödande av sin egen befolkning – med god hjälp av president Putin i Ryssland, som gärna tycks vilja ha blodet från oskyldiga syrier på sig – har definitivt skrivit in sig i historien. Så länge nu någon ville komma ihåg det. Vi tycks ju ha en kollektiv glömska när det gäller hemskheter som begås. Vem minns i dag och förfäras över alla brott och allt dödande som begicks under kriget på Balkan?

Jag ser, för att kasta över till ett annat ämne, att SAIK vann mot Växjö i kväll. I förlängningen. Det var ju kul. Må Sunnanås damer vinna sin hemmamatch mot Östersund på lördag. Det tycker jag är mycket viktigare och det skulle vara så kul.

 

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.