Vad gör UD egentligen?

Jag tror att jag ska börja med något allvarligt. I dag påmindes vi – än en gång – om den svenske hjärtläkaren från Hudiksvall, Fikru Maru, som sedan 2013 sitter fängslad i Etiopien. Han anklagas för att – som jag minns det – försökt ha smuggla in visst sjukhusmaterial till landet. Han har fortfarande inte fått någon rättegång (den har skjutits upp många, många gånger och sägs nu ske 6 oktober.

Fikru Maru är en erkänt mycket duktig hjärtläkare. En av de bästa i Sverige, enligt vad som har sagts av personer som kan bedöma det. Under flera år har han varit besjälad av ambitionen att bygga upp en klinik också i sitt hemland Etiopien. Han hade kommit en bit på väg när han plötsligt greps vid ett av sina besök i landet och kastades i fängelse.

Just nu har han flyttats från fängelset till ett sjukhus. Fikru Maru har drabbats av en kollapsad lunga och han är mycket sjuk. På radion hörde jag en läkarkollega som besökt honom och hon vittnade om att sjukhuset inte har någon möjlighet att behandla honom. Det fanns exempelvis inte rinnande vatten på sjukhuset.

Fikru Maru har nu skrivit ett handskrivet brev till UD där han frågar vem som har hand om hans fall och där han vidare säger: ”Om vi har ett gemensamt mål, att få mig hem för en chans att bli frisk, så är det väldigt bråttom”. Hans medicinska och rättsliga situation blir värre för varje dag.

Ja, man kan definitivt fråga sig vad UD har gjort och gör för att få Fikru Maru fri. Inaktiviteten både när det gäller honom och den betydligt mer välkände fången Dawit Isaak, som sedan 15 år tillbaka utan rättegång sitter i ett eritrianskt fängelse, är tydlig. UD hänvisar till så kallad tyst diplomati och den tolkning som gemene man tydligen ska lägga in i det begreppet är att det ska vara tyst om dessa fall. Helst ska ingen säga någonting och helst ska deras fall förbigås med tystnad. Varför? För att UD inte ska behöva göra någonting?

Ett ökat tryck på såväl Eritrea som Etiopien för att få dessa människor fria måste skapas. Det är helt oacceptabelt att de har fått sitt tre respektive 15 år utan rättegång och utan att svenska UD till synes har gjort någonting annat än möjligen något besök – eller försök till besök – hos de fängslade från ambassadernas sida.

Jag kan absolut inte frigöra mig från tanken att det finns en rasistisk underton i det sätt på vilket Maru och Isaak behandlas och behandlats av svenska myndigheter. Detta gör mig väldigt upprörd och förbannad. Jag har svårt att tänka mig att en journalist och läkare som är vita i skinnet och födda med svenskt medborgarskap skulle förbigåtts med sådan tystnad om de hade fängslats i dessa länder. Dessvärre tror jag att myndigheternas ansträngningar skulle ha varit mycket, mycket större att få dem fria än vad fallet är med Maru och Isaak.

I dag var på Electrolux Home Arena för att titta på Sunnanås damlag som spelade en viktig match mot Östersund. Ett lysande spel i första halvlek och Sunnanå hade ledningen med 1–0 i halvlek. I andra halvlek faller spelet ihop, även om det fanns en del goda chanser till att göra mål, och Östersund kan kvittera och ta ledningen för att slutligen vinna med 1–3.

DSC03109.JPG

Sådana här scener vill vi som håller på och tror på Sunnanå se många, många gånger. Här är det laget som gratulerar Linnea Åberg till ledningsmålet i dagens match. 

Nu återstår det fyra matcher och det innebär att det finns tolv poäng att spela om. Chansen att vara kvar i Elitettan finns fortfarande, men den minskar naturligtvis efter varje förlust.

Vi hann med en sväng på stan före matchen, hustrun och jag. Det var kul och inte minst därför att vi då träffade på Lisa, som vi känner sedan tidigare och som vi inte har träffat på länge. Nu jobbar hon ibland på helgerna och på vardagarna ägnar hon sig åt att plugga till – om jag förstod det rätt – energiingenjör. Hon är inne på andra året och det går bra för henne, vilket vi tycker är jättekul.

DSC_0348.JPG

Ja, det var väl allt för i dag.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.