Politik och fotboll

Det är väl bäst kanske att börja med det som ligger närmast till hands – partiledardebatten i SVT som avslutades för inte så länge sedan. Precis som alla partiledardebatten var den i mycket förutsägbar. Men kanske ändå inte som alla gånger tidigare. Partiledarna var mer offensiva – i alla fall ett par av de som företräder allianspartierna. Särskilt en – moderatledaren Anna Kinberg Batra. Jag blev rent av väldigt irriterad på henne eftersom hon hela tiden började prata när andra, och då framför allt statsminister Stefan Löfven, hade ordet.

Som opinionsläget är nu så är det väl kanske naturligt att de höjer rösten mot varandra och att de känner ett behov av att profilera sig. Men att avbryta varandra som någon form av konsekvent metod i debatten, tror jag mer skadar än hjälper upp opinionen för respektive parti.

Jag har ju under årens lopp som aktiv kommenterande journalist lyssnat på oändligt många partiledardebatter. Jag har varit insatt i ämnena och duktig informerad om vad respektive parti har presenterat för förslag i olika ämnen. I dag följer jag förvisso politiken, men inte i detalj som jag gjorde tidigare.

En effekt av detta är jag nu kanske lyssnar på debatterna mer som en vanlig väljare än som en som har som yrke att initierat försöka dra några slutsatser av vad som faktiskt sägs. Och då har jag kommit underfund om att en stor del av dessa – som det anses – viktiga debatter innehåller väldigt mycket som går väljarna förbi. Det är tröstlöst och näst intill obegripligt för en vanlig väljare att hänga med i turerna.

När en partiledare säger att hon eller han lägger si eller så många fler miljoner på någon åtgärd eller när någon säger att de ökar sina förslag med si eller så många fler procent än motståndarna (det andra blocket) så säger det ju ingenting – egentligen. Debatten blir väldigt förutsägbar i den bemärkelsen att alla försöker trumfa över varandra och beskylla varandra för att inte ha gjort något eller att ha gjort för lite eller att göra fel saker. En sådan debatt leder inte någon vart annat än möjligtvis att de som lyssnar blir både frustrerade och förbannade och börjar lyssna på den som alltid har enkla lösningar på komplicerade frågor och på den som alla är emot – Jimmie Åkesson.

Faktiskt tänkte jag på hur SVT lagt upp debatten i förhållande till hur partiledarna ställts upp. Traditionellt står regeringssidan med sitt stödparti Vänsterpartiet på ena sidan och allianspartierna på den andra sidan. I mitten står Sverigedemokraterna. Bildligt får han då en central position som partiledaren Jimmie Åkesson säkerligen är mycket nöjd med. I mina ögon borde han stå allra längst ute till höger och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt längst ut till vänster. Detta efter den traditionella vänster- och högerskalan om det nu är den som gäller. Ett annat alternativ som skulle kunna tillgripas är blanda upp partiledarna så att de inte står som de plägat göra i alla tider. Alla pratar ju i mun på varandra och då borde det inte spela någon roll heller hur de står, kan man tycka.

Lite förvånande i mina öron är det att partierna redan nu drar fram frågan om hur nästa regering ska kunna se ut. Det har blivit en stor fråga den senaste tiden. Jag förstår inte riktigt varför den frågan diskuteras nu eftersom det trots allt är nästan två år kvar till nästa val. Det kommer att hända så mycket fram till dess så att underlaget för dagens diskussion kan vara helt annorlunda då. Vi som är någorlunda intresserade av politik vet ju vad partierna tycker om varandra och det är väl inte en alltför djärv gissning att detta tyckande inte kommer att förändras särskilt mycket under de år som återstår till valet. I slutändan är det väljarnas ställningstagande under valet i september 2018 som får avgöra vad som händer.

Nog om detta. I dag blev det helt klart att Sunnanås damer måste lämna Elitettan för att nästa år spela i div 1. Det är inte alls kul. Sunnanå har en anrik historia, vilket placeringen i den så kallade maratontabellen visar. Där ligger Sunnanå på tredje plats. Men de historiska framgångarna är inte en faktor som avgör matcherna som spelas i nutid. Matchen i dag mot topplaget Växjö förlorades knappt med 2–1.

Att Sunnanå nu åker ur Elitettan får konsekvenser för fotbollen i Skellefteå. Visserligen finns det väl relativt goda möjligheter till att det under nästa år kommer stor publik till derbyna mot Morön som redan spelar i division 1. Men Sunnanås degradering innebär att det inte blir något yngre lag, F19, som får spela i en nationell serie. Fotbollsgymnasiet med riksintag är också i farozonen, såvida inte Sunnanå tar sig upp i Elitettan igen efter nästa säsong.

Mot den bakgrunden tycker jag att det är hög tid för klubbarna som har damfotboll i sina verksamheter att sätta sig ner för att få till stånd en uppryckning av och en samling kring damfotbollen i kommunen. Min tanke är då att Skellefteå och klubbarna här ska göra samma sak som många andra städer och kommuner redan har gjort – nämligen åstadkomma en lösning som innebär att en ny klubb bildas. Namnet bör vara givet: Skellefteå DFF där DFF står för damfotbollförening. Till den klubben ska Sunnanå, Morön, Myckle, Kågedalen, Clemensnäs och andra skicka sina allra bästa spelare. Det måste helt enkelt bli en koncentration av resurserna i stället för att klubbarna ska ligga och konkurrera om spelare och sponsorpengar, om Skellefteå i framtiden vill ha elitlag i fotboll.

Ja, det blev långt det här. Hoppas någon eller några orkade läsa till slutet.

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.