Mycket arbete återstår

Så kom då den med spänning emotsedda Pisa-undersökningen. Intresset för vad den undersökningen skulle visa ökade väsentligt förra veckan när Timss-undersökningen – också det en internationell undersökning av kunskaperna för elever i fjärde och åttonde årskursen – gav vid handen att kunskapsnivån har ökat i Sverige. Pisa-undersökningen bekräftade denna trend. Pisa-undersökningen visar kunskapsnivån för 15-åringar, det vill säga årskurs nio, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Det är självklart mycket glädjande att undersökningarna visar att svenska elever nu får mer kunskap än de fått tidigare. Resultaten har varit sjunkande sedan 1990-talet och det är hög tid att trenden bryts och skolan får mer fokus på att göra det den ska – förmedla kunskap.

Att trenden vänt får väl och kanske måste tillskrivas den tidigare skolministern och sedan utbildningsministern i Alliansregeringen, Jan Björklund. Arbetet med att förändra arbetet i skolorna har varit mångfasetterat och idogt. Ibland har takten kanske varit alltför hög och ambitionerna att åstadkomma positiva förändringar alltför stora. Bakslag har registrerats och omtag har fått göras. Förändringsvindarna har stundom blåst så hårt att många upplevt att de inte hunnit med och att arbetsbördan blivit för stor.

Men arbetet har uppenbarligen, och då inte minst satsningen på lärarkåren, givit resultat. Så det kommer att fortsätta. Gissningsvis kommer man från politiskt håll, men även inom skolförvaltningarna runt om i landet att mer än tidigare lyssna på lärare och elever. Säkerligen krävs mycket mer arbete och det som det arbetet bör fokusera på är att jämna ut de växande skillnaderna mellan elever som presterar bra och de som presterar dåligt.

Den skillnaden ökar och är i dag större än snittet inom OECD. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elever som kommer från så kallade socioekonomiskt utsatta områden och de som kommer från bättre förhållanden. Som en direkt följd av detta ser Pisa-undersökningen också en växande skillnad mellan elever som har utländsk bakgrund och de som inte har det. Pisa varnar för att den skillnaden kan öka ännu mer efter förra höstens stora asylinvandring, som innebär att fler ungdomar med den utländska bakgrunden kommer in i skolsystemet.

Dessa två senare förhållanden kräver verkligen uppmärksamhet och jag skulle nog gärna se att staten gör satsningar på dessa områden så att närvaron av lärare och andra vuxna i skolor i dessa utsatta områden ökar. Och det i sin tur är bara en liten del av vad som måste göras för att förbättra situationen i ett brett och övergripande perspektiv i de så kallade utanförskapsområdena. Sverige har inte råd att låta bli att angripa de problem som ökade klyftor för med sig och kommer att föra med sig.

Klockan börjar bli mycket och jag får väl stanna här. Dagen har varit god och det blir nog morgondagen också, även om jag av randiga skäl och rutiga orsaker måste hoppa över träningen i morgon bitti. Jag får väl köra dubbelt hårt på fredag morgon i stället.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.