Lite om poliskrisen

Ambitionen att åtminstone göra ett inlägg per dygn här på bloggen har fått sig en del törnar den senaste veckan. Att jag missade när jag var på resa i början av veckan var kanske inte så märkligt i sig. Men så blev det inte heller något inlägg i går, vilket var mer oväntat. Det var ett möte med Sunnanåfolk på kvällningen som drog ut ordentligt på tiden och jag var inte hemma förrän framåt halv tolv och då tyckte jag att det var lite onödigt att sätta sig ner för att randa några meningslösa rader.

Under gårdagen lyssnade jag bara bitvis på partiledardebatten i riksdagen och så var jag nere på stan i några ärenden. Riktigt kurant är jag inte, vilket innebar att jag glömde hälften av det jag skulle göra. De bristerna reparerade jag i dag. Så nu är det ytterligare pappersjobb som måste göras; januari är ju en sådan där uppsamlings- och sammanfattningsmånad då föregående år ska läggas till handlingarna.

Oppositionspartierna har ju länge nu krävt att rikspolischefen Dan Eliasson ska bytas ut. Senast var det i partiledardebatten som Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra krävde det. Just då var hon ensam om kravet och fick inte heller då något gehör från regeringspartierna.

Anledningen till avgångskravet är naturligtvis de allt sämre resultaten som den svenska polisen åstadkommer. Sedan 2011 har polisen tappat ungefär 30 procent av sin utredningskapacitet. DN skriver att antalet redovisade ärenden har minskat från 209.586 till 145.365 förra året. För två år sedan sattas en genomgripande organisation i sjön. Från att varje län var en egen polismyndighet blev det nu en enda myndighet över hela landet. Tanken var att arbetet skulle effektiviseras. Effekten har blivit den motsatta.

Åtminstone är det så hittills. En sådan stor omorganisation, som faktiskt får sägas vara revolutionerande på sitt sätt, tar tid att ”sätta sig”. Nya chefer, nya rutiner, nya samarbeten som aldrig prövats tidigare tar tid och kraft och energi. Oklarheter i organisationen gör många poliser så frustrerade att de antingen har slutat eller funderar på att sluta. Det säger sig självt att effektiviteten då blir lidande.

Nu är ju polisens arbete och organisation inte en fråga enbart för polisen. Vad polisen gör och inte gör, vad polisen inte hinner med och inte har resurser – ekonomiska och personella – påverkar i allra högsta grad allmänheten. I och med att polisen inte kan vara där de behövs när de behövs och att den inte klarar av att utreda allt som behöver utredas minskar förstås allmänhetens tilltro till polisen som myndighet. Den organiserade brottsligheten tycks växa och utrymmet för illegal verksamhet blir större. Grunden för rättssamhället som vi vill ha det eroderas sakta, vilket är synnerligen negativt.

Nu ser jag i tidningen att inrikesminister Anders Ygeman (S) ska kalla till sig rikspolischefen för ett ordentligt samtal. Risken tycks överhängande att Dan Eliasson förlorar sitt jobb. För honom spelar det säkerligen inte någon som helst avgörande roll. Det brukar ju inte bli så när de högsta cheferna inte längre har förtroende att fortsätta. Men jag ytterligt tveksam till vad ett eventuellt byte av rikspolischef kan betyda för effektiviteten i organisationen. En ny chef kanske tillsätts, men denne kommer sannerligen inte att över en natt kunna förbättra effektiviteten – öka antalet utredda ärenden och få fler poliser ut i samhället.

Det är ju annars inte ovanligt att chefer får gå när arbetsgivaren/uppdragsgivaren blir missnöjd med vad organisationen presterar. För att inte tala om hur vanligt det är inom idrotten. Där – i mindre sammanhang och mindre organisationer – kan högste chefens agerande ha betydelse. Men i en sådan stor organisation som polisen med tusentals och åter tusentals anställda – ja, där är högste chefens betydelse faktiskt mindre om än han eller hon har det slutliga ansvaret. Åtminstone tycker jag så.

Vi får väl se vad som händer. Men någon snabb förändring till det bättre tror jag inte på. Vare sig om Eliasson byts ut eller inte.

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.