Inför fredagen

På fredag sätter jag mig nog och tittar på när presidentskiftet i USA äger rum. Jag kommer att sakna den nuvarande presidenten Barack Obama och jag fasar för vad den egocentriske och impulsive och okunnige Donald Trump kan komma att ställa till med. Både i USA och i världen. Vi vet ju förvisso inte vad som kommer att hända – någonsin och med någon – men att döma av det sätt på vilket han hittills har agerat och vad han har sagt efter det att han vann valet i november, så finns det all anledning att känna en viss oro.

Enligt vissa uppgifter och mätningar så är han redan innan han tillträder som president impopulär som ingen annan tillträdande president har varit. Det känns onekligen en smula märkligt eftersom han vann de nödvändiga elektorsrösterna, vilka i sin tur hade sin grund i att väljarna i de avgörande staterna valde att rösta på honom. Hans popularitet har redan börjat dala. Det beror förmodligen på att många nu börjat inse att det är allvar och inte längre är valkampanj med en udda figur som hade förmågan att skapa rubriker. Nu börjar det stå klart att Donald Trump inte ens har alla republikaner med sig i kongressens båda kamrar i en del av de mer kontroversiella förslagen – eller besluten – som Trump redan tycks ha fattat.

Vad det får för konsekvenser återstår att se. Om ett antal republikaner går emot hans tankegångar och förslag kan förhoppningsvis en del av mer drastiska tankegångar stoppas eller fördröjas. Vi kan nog också räkna med att det ofta kommer att bli folkliga demonstrationer mot presidenten på ett helt annat sätt än vad som varit tidigare. Med Trump vid makten och hans ambition att föra en helt annan politik både nationellt och internationellt kan faktiskt vad som helst hända. De kommande fyra åren blir verkligen en prövning för det amerikanska folket och för många andra länder, eftersom väldigt lite kommer att vara sig likt.

Det kan ju låta defensivt och fegt: att status quo är bättre än förändringar. Allt förändras förvisso här i världen och så naturligtvis även stormaktspolitiken. Men det har varit små förändringar som ändå ägt rum i någon form av balans. Ryssland och Kina är två stater som på sina håll under senare år har börjat ta för sig och visa musklerna. Ryssland genom sin upprustning och sin aggression i Ukraina, annekteringen av Krim, sitt mycket aktiva deltagande i bombningarna av civilbefolkningen i Syrien och åtgärder i övrigt för att störa och påverka den politiska stabiliteten i såväl USA som EU. Kinas militära uppbyggnad äger främst rum i den Sydkinesiska sjön där atoller och ögrupper byggts om till flygplatser och militära baser.

När ytterligare en stormaktsledare med auktoritära tendenser tillträder blir världen farligare. Det är min ringa åsikt.

I dag har även den brittiska premiärministern Theresa May talat om Brexit. Allt tyder på att britterna i mars aktiverar artikel 50 i Lissabonfördraget. May gjorde i dag klart att England kliver ur den inre marknaden och får full kontroll över migrationspolitiken. Ingen vet naturligtvis vilka effekterna kommer att bli både innan, under och efter det att utträdesförhandlingarna pågår. Risken är uppenbar att både Storbritannien och EU kan komma att få betala ett högt pris för det val som britterna gjorde i somras. Värst blir det nog ändå för Storbritannien, som förmodligen kommer att tappa positionen som det ledande finansiella centret i Europa. Bland annat.

Min dag har varit bra. En smula träningsvärk har jag känt av efter gympasset i måndags. I morgon är det dags för ytterligare ett pass på Friskvårdskompaniet och snart är jag väl igång med mina tre pass i veckan. Förkylningen är efterhängsen precis som för alla andra. Många tycks vara halvkrassliga och har varit så under lång tid. Dock känns det lite bättre för mig för varje dag som går och det är jag glad för.

Och så slutligen några rader om de lite längre dagarna. På torsdag går solen upp någon minut före klockan nio och på eftermiddagarna räcker ljuset längre. Snart blir det riktigt synbart och märkbart. Det är härligt. De stora skillnaderna i temperaturerna från många minusgrader en dag till plusgrader fortsätter. Nu blir det varmt ett tag, sedan neråt minus 20 i nästa vecka för att någon dag senare åter bli varmt med plusgrader. Har vi haft så stora och så frekventa skillnader tidigare? Jag minns inte.

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.