Bra med värnplikt

Regeringen beslutade i dag att, som det heter, aktivera värnplikten igen. Från 1 juli ska mönstring införas och av de ungefär 90.000 pojkar och flickor i årskullen ska så småningom 4.000 tjänstgöra som värnpliktiga. Det gäller 2018 och 2019. Sedan kan antalet öka till det dubbla, men då måste försvaret ha mer pengar.

Jag tycker att det är ett bra beslut som tagits. Det är också hög tid att ett sådant tas. Häromdagen var jag inne på ämnet när jag skrev om hur mycket mer pengar Försvarsmakten anser sig behöva för att kunna leva upp till de mål som politikerna har beslutat. Nyordningen, som infördes 2010 då värnplikten lades på is och försvarets personalförsörjning i stället skulle klaras genom att intresserade kunde ta värvning, har inte fungerat.

Det krävs helt enkelt fler personer som är utbildade för att kunna stå emot det ultimata hotet. Till en del löses detta med att värnplikten – om än i relativt frivillig form – återinförs. Någon allmän värnplikt är det alltså inte fråga om, vilket i och för sig kan beklagas. Inte för att vi skulle behöva tiotusentals ungdomar i varje årskull som får en begränsad soldatutbildning, utan mer för att en allmän värnplikt har andra förtjänster i ett samhälle som ska vara jämställt.

Jag tycker också att det är alldeles självklart att tjejer ska göra denna värnplikt och jag vill gärna förvänta mig att ungefär hälften av de 4.000 värnpliktiga kommer att vara tjejer.

Regeringsbeslutet i dag aktualiserar åtminstone för mig min gamla käpphäst att det borde införas någon form av det som jag kallar för social värnplikt. De ungdomar som inte studerar vidare eller får jobb efter avslutade gymnasiestudier borde få ett års värnplikt inom skola, vård eller omsorg. Jag är övertygad om att det skulle leda till enbart positiva effekter både för verksamheterna och för ungdomarna. Men det är väl en annan historia.

De minnen som jag och tusentals andra i min ålder har från värnplikten är bara goda. Något lärde man sig alltid och även om vissa dagar kunde vara oändligt sega, så var mina 15 månader enbart positiva för mig. Minnena är som sagt många och de flesta är i historiens ljus bara goda. Till och med det som inte var så roligt då – kompaniförbud till exempel – är kul att tänka tillbaka på. Men lumparminnen är väl inte det som jag tänker fylla det här inlägget med. En del av dessa minnen lär väl min dotter få när hon så småningom plöjer igenom det jag randat ned från vad jag minns av det som varit mitt liv.

Några ord om att de svenska tjejerna i skidlandslaget plockade hem ett silver i VM i stafetten i dag. Det blev en spännande historia när debutanten Ebba Andersson hämtade in Finlands försprång på tredje sträckan och Stina Nilsson spurtade förbi finskan på fjärde och sista sträckan. Åt Norge var det förstås ingenting att göra; Norge tog ett ordentligt tag om taktpinnen redan på första sträckan och även om Charlotte Kalla var ifatt ett tag på sin andrasträcka, så blev det till en defilering mot det 100:e VM-guldet för skidnationen Norge.

I morgon åker grabbarna sin stafett och vi får väl se vad de kan åstadkomma. De borde i alla fall har blivit lite taggade av tjejernas framgångar. Men jag tror inte att de hamnar på pallen.

Dagen har varit god mot mig. Jag har skottat hos den bortresta kompisen och det tog sin rundliga tid. Å andra sidan var jag väl inte så där väldigt aktiv heller, men målsättningen att skotta färdigt nåddes i alla fall. En viss oro har jag dock känt under dagen när jag väl förstod att jag blivit uppringd av honom under natten (vilket jag inte hörde). Får väl hoppas och tro att allt är väl. I morgon ska jag få massage igen. Det ser jag fram emot och i nästa vecka ska jag träffa kiropraktorn. Så småningom blir det nog ordning på mig också.

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.