Dagens betydelse

Det råder väl inte någon tvekan om att den internationella kvinnodagen har en betydligt större tyngd än alla andra dagar – Kanelbullens dag till exempel. Men ändå. Många gånger har jag funderat över alla dessa dagars betydelse. Tveklöst är många seriösa och syftar till att sätta fokus på en fråga eller få oss att minnas. Än fler dagar är kommersiella och ytterliga andra finns bara där.

När det gäller internationella kvinnodagen så är det förstås bra att jämställdhetsfrågan kommer i fokus, att systerskapet hyllas och att våldet – fysiskt eller psykiskt – mot kvinnor fördöms. Dessa frågor är ständigt aktuella, men det är inte så ofta som dessa frågor diskuteras och debatteras under andra tider på året. De dyker förvisso upp då och då och inte sällan i samband med aktuella mer eller mindre dramatiska händelser. I synnerhet när det handlar om våld och förtryck.

Och det är det jag vänder mig lite emot. Att det är så tyst under andra tider av året. När 8 mars inträffar så blir det en väldig aktivitet. Sedan blir det som vanligt igen. Det vill säga våld och förtryck – påtagligt eller mer dolt – mot kvinnorna fortsätter i vardagen och jämställdhetsarbetet går på sparlåga. Det händer inte så väldigt mycket. Kvinnor tjänar fortfarande mycket mindre än män även om de har samma jobb. Arbetsmarknaden är fortfarande till stor del uppdelad i manliga och kvinnliga yrken där de kvinnodominerande yrkena har en betydligt lägre lönenivå än de mansdominerande yrkena.

För mig skulle inte internationella kvinnodagen behövas lika lite som kanelbullen behöver ha sin dag. För mig är det fullständigt naturligt att jämställdheten ska vara norm och jag hoppas innerligt att jag under mitt yrkesverksamma liv aldrig har agerat på annat sätt än att jag behandlat alla lika och inte diskriminerat någon på grund av vare sig kön, religionstillhörighet, sexuell läggning eller varifrån man härstammar. Och kanelbullen då? Var kommer den in? Jo, jag kan äta kanelbullar alla dagar året runt och det är lika naturligt för mig som jämställdhet och avsky inför det våld och förtryck som många män utöver mot kvinnor och flickor.

Internationella kvinnodagen är dock internationell. Jag vet inte vilken uppmärksamhet dagen får i andra delar av världen, men jag har en känsla av att dagen inte betyder särskilt mycket i många samhällen där den verkligen borde uppmärksammas. För så är det att vi i vår del av världen har en förhållandevis god jämställdhet – även om stora steg återstår att ta – jämfört med hur det ser ut och fungerar i andra delar av världen.

Nog om detta och lite om Postnord. Företaget begär tre miljarder kronor av sina ägare – den svenska och danska staten. Anledningen till att man vill ha pengar är att den danska verksamheten går utomordentligt dåligt. Förlusten förra året var i storleksordningen två miljarder kronor och den grundas i att danskarna i mycket större utsträckning än svenskarna kommunicerar via mail i stället för att anlita postens tjänster. Nu ska företaget göra sig av med 4.000 medarbetare i Danmark, men de anställda har speciella villkor som garanterar dem tre års full lön om de sägs upp. Det blir en väldigt dyr personalbantning.

Vi får väl se hur ägarna ställer sig. Sverige har lagt sig till med majoritetsägande i bolaget och får förmodligen stå för stordelen av det kapitaltillskott som behövs. Och det kommer säkerligen inte att dröja länge förrän det kommer att märkas i form av portohöjningar och högre avgifter för paket; den växande e-handeln kan bli en liten kassako för Postnord och självklart blir det konsumenterna i slutändan som får betala för det.

Några rader om min dag, som varit god. Träning i morse och sedan har jag under dagen klarat av de skrivuppgifter som ligger på mig för Sunnanås räkning. Skönt att det är klart. Jag såg dock inte finalen i sprinttävlingarna i Drammen i Norge i eftermiddags, men har förstått att Stina Nilsson vann i god stil. Det var ju roligt.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.