Gjorde allt på listan

I kväll vann Skellefteå AIK borta mot Frölunda. Det var den tredje matchen i kvartsfinalserien i hockey och nu leder SAIK med 2-1 i matcher. Ytterligare två segrar och det blir semifinalspel. Vi får väl se hur det går. Alla matcher är hårda och tuffa och inget är givet på förhand.

Så är det ju i livet för oss alla utanför rinkarna också. Vi ser alla framåt och gör upp planer för framtiden. Inte sällan har vi stora förhoppningar på det som väntar. Men vad jag har lärt mig av livet är att det minsann inte blir som man önskar och hoppas alla gånger. I regel blir det bra ändå. Eller om det inte blir bra så ordnar det sig ändå på något sätt; nya förutsättningar ger nya vardagar och i dessa vardagar hittar vi en rytm och där skapar vi rutiner som ger en viss trygghet för oss. Till nästa oväntade grej inträffar.

Nu ska jag inte fördjupa mig i något tungt resonemang. Alla har vi våra glädjeämnen och våra motgångar och alla hanterar vi det efter bästa förmåga. Det behöver ju inte vara som jag tror att det är. Eller som jag tror mig hantera livets upp- och nedgångar.

Vardagen för mig i dag innebar en liten seger. För första gången på ganska länge klarade jag av att göra det som jag föresatt mig att göra. Jag gillar ju att göra upp listor på det jag ska göra och det som fanns på listan i dag fixade jag. Alla punkter. I normala fall har jag en tendens att skjuta upp något i förhoppningen om att det kommer en morgondag och för att jag ska ha något att göra då också. Så blir det när man blir och är pensionär.

När morsan levde så hade vi ganska kul åt hennes rutiner. Varje sak som hon skulle göra blev ett litet projekt. Varje onsdag, exempelvis, skulle hon lämna in sina tipsrader på Konsum och det innebar beställning av färdtjänst, besök på Konsum där hon samtidigt handlade lite samt färdtjänst tillbaka hem. Sedan sortering av kvitton och noggranna anteckningar i kassaboken. Så ett besök i stan engagerade henne i stort sett hela dagen. Vad jag upptäckt som pensionär är att det är ganska lätt att falla in i samma trall som morsan och – förmodligen – många andra pensionärer lever i.

Så när jag i dag beslutade mig för att hälsa på en fortfarande i allra högsta grad aktiv kollega, som jag inte träffat personligen på länge, kändes det bra. Vi hade ett långt och givande samtal om arbete, våra familjer och livets svängningar. En hel del tid ägnade vi åt den bedrövliga utvecklingen i medievärlden; en utveckling som vi båda anser hotar demokratin. Vi pratade också en hel del om de mörka krafter som tycks breda ut sig och som verkligen utmanar de friheter och den demokrati som vi har och som vi lever i. Krafter som måste motverkas med fakta och i diskussioner och debatt. Det är ett arbete som han, min kollega, är mycket bättre på än vad jag är.

Jag är glad efter detta möte att det ger så mycket mer att ses personligen än att bara kommunicera på någon social plattform. De mänskliga mötena är överlägsna alla andra kontakter.

Ute har det blivit vinter igen. SMHI har snudd på utlovat att det kan bli en decimeter snö i natt. Rapporter från Sundsvall och Hudik-området tyder på att det snöfall som kom där nere tidigare i dag hemsöker oss i natt.. Men det är ingen fara. Dubbdäcken är ju fortfarande på och till dess att jag byter till sommardäck 12 april lär det vara snö- och isfritt på de gator och vägar som trafikerar.

I USA har nu frågan väckts om det inte är dags att ställa president Donald Trump inför riksrätt för hans kontakter med Ryssland. Klart är att hans kampanjorganisation hade bekräftade kontakter med Ryssland. Trump själv stod vid ett massmöte och uppmanade Ryssland att hacka Hillary Clintons datorer för att få ut e-post som skickats. Och fortfarande har Trump inte sagt ett ont ord om Rysslands president Vladimir Putin. Däremot strör han gärna oförskämdheter och rena falsarier omkring sig när det gäller hur andra ledare i demokratiska europeiska stater agerar eller vad som händer i dessa länder.

Att han är så tyst om förhållandena i Ryssland och det sätt som Putin egenmäktigt regerar är bara det misstänksamt. Det är verkligen inte konstigt om allt fler tror att Trump har personliga skäl att hålla sig väl med Putin. Vilket självklart och i så fall innebär att Putin har något av tummen i ögat på Trump, vilket i sin tur skulle äventyra USA:s säkerhet så mycket mer än turister och affärsmän från sex muslimska länder.

Nåja, vi får väl se hur det hela utvecklar sig. Aldrig tidigare har det emellertid hänt att en president sekter bara två månader på sitt uppdrag har kommit i en position som kan aktualisera riksrätt och avsättning.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.