Inget resultat

Gasattacken i Syrien i går togs upp i FN:s säkerhetsråd i dag. USA, Storbritannien och Frankrike hade tagit fram en skrivning, ett förslag till resolution, som lägger hela skulden på regimen i Syrien. Det vill säga på president Bashar al-Assad. Det var tuffa verbala duster eftersom Ryssland, som är djupt involverad i kriget på al-Assads sida, hävdade att det var rebellernas fel att gas spridits. Ryssarnas version är att rebellerna lagrat och tillverkar giftgas och att det var denna fabrik och lager som träffats av bombningarna. Mötet i säkerhetsrådet resulterade inte ens i en omröstning.

Det är egentligen fel att benämna motståndarna till president al-Assad som rebeller. Under de drygt sex år som kriget pågått har president al-Assad konsekvent benämnt all opposition mot honom som rebeller. Det handlar inte om rebeller utan om opposition. Eller numera kanske den väpnade oppositionen. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det finns över hundra olika grupperingar som är med i kriget och som slåss ibland med varandra och ibland mot varandra. Syrien med stöd av Ryssland , Iran och hizbollahrörelsen slåss mot alla och vill förgöra alla. Många andra länder är också deltagare i konflikten med målsättningen att eliminera IS.

För att det någonsin ska bli ett slut på kriget tror jag att det som först och främst krävs är att alla utomstående parter – åtminstone de länder som aktivt deltar i och/eller aktivt finansierar kriget genom att stödja diverse grupper – slutar med detta. Bara om Ryssland och Iran skulle dra sig ur landet och därtill förmå hizbollahmilisen att retirera till Libanon så skulle det innebära att den syriska regimen skulle få det svårare. Om de utomstående parterna dessutom kan förmå president al-Assad att lämna ifrån sig makten skulle också mycket vara vunnet.

Jag har ju varit i Syrien ett antal gånger och jag har vänner och bekanta där. Dessvärre tror jag att jag aldrig mer kommer att kunna besöka landet. Självklart inte så länge kriget pågår, men inte heller därefter. Jag har en mycket bestämd känsla av att situationen i Syrien efter en fredsuppgörelse i mycket kommer att likna situationen i Libyen. Där härjar fortfarande grupper som för ett lågintensivt krig mot varandra i kamp om makten och det är oerhört mycket vapen överallt. Där går ingen säker. Risken är uppenbar att det blir likadant i Syrien. Hundratusentals människor kommer att vilja hämnas på den alawitiska minoriteten som under presidentens ledning har drivit kriget mot civilbefolkningen. Alla dessa människor kommer också så länge de lever att minnas vad enskilda soldater och officerare har utsatt deras familjer och vänner för under kriget.

Mer än hälften av den syriska befolkningen är på flykt. Många inom landet men miljontals även utanför landet. Stora delar av infrastrukturen är totalt förstörd. Sex årskullar av ungdomar har förlorat sin skolgång. Jättestora bostadsområden består i dag av grus- och cementhögar. 100.000-tals människor har dödats och väl över 100.000 människor är borta. Saknade. Utan ett spår efter var de har tagit vägen. Massgravarna som så småningom kommer att hittas i landet kommer att bära sina vittnesmål om de grymheter som regimen al-Assad har begått. Och begår i dag. I morgon. I nästa vecka och i nästa månad.

I perspektivet av detta går det förstås nästan inte att nämna att min dag har varit bra. Men vi lever under totalt skilda förutsättningar och vår vardagliga verklighet kan inte nog uppskattas. Jag försöker göra det och ska inte gnälla över någonting egentligen. För det som möjligtvis kan irritera mig är till stor del mina egna bekymmer och då finns det bara en sak att göra. Nämligen att göra något åt det.

Det finns en del andra saker att ta upp också, men jag ska inte trötta er med det. Kanske återkommer jag till det en annan dag.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Inget resultat

  1. João Pinheiro skriver:

    Ja, redan utspelat sedan Trump beslutade slå till. Vem är förvånad? Krukdurken i händerna på en oberäknelig president och en vapenindustri som välkomnar nya beställningar.

Kommentarsfältet är stängt.