Ångrar sig Trump?

Hur än mycket Donald Trump ogillar pressen och medierna – i alla fall stora delar av den – så borde ju karl´n vara tacksam för att den finns. För det är ju genom den intensiva mediebevakningen av honom under presidentvalstiden som han blev megakändis. I morgon har det tydligen gått 100 dagar sedan han svors in som president. Och med anledning av det har han låtit sig intervjuas av tre reportrar från Reuters.

Uppenbarligen var han vid gott mod och väldigt öppenhjärtig. För vad han säger är att han saknar sitt tidigare liv och att han aldrig kunde tro att det skulle vara så mycket jobb. ”Jag trodde det skulle vara enklare. Jag saknar mitt gamla liv”, sa han. Han har tydligen inte heller riktigt förstått vad presidentskapet innebär i begränsad rörlighet. Han saknar att kunna gå på restaurang och köra bil.

Hans reaktion är egentligen inte alls konstig. För aldrig tidigare har väl USA haft en president som är så oförberedd på vad ämbetet innebär. Han har inte haft några politiska uppdrag tidigare och han har uppenbarligen ganska grunda kunskaper om hur samhället utanför de ekonomiska uppgörelserna fungerar. Och vad trodde han? Att det bara var att sitta någon gång i Ovala rummet och skriva på något papper samt i övrigt disponera dagarna som han behagar. Nej, det är inte så.

Visst finns det personer som blivit valda till uppdrag som de sedan tar lätt på. Andra drivkrafter än att verkligen ta ansvar och försöka få samhället bättre är kanske starkare. Men de allra flesta både professionella politiker och förtroendevalda i nämnder i styrelser är seriösa och väl inlästa på sina frågor. Dessvärre uppskattas inte detta alla gånger av väljarna som är otåliga och inte kan förstå att saker och ting tar tid. Demokratiska processer är inte kända för att vara snabbt avklarade.

Det är synd att tidsandan har blivit sådan att otåligheten hos väljarna inte sällan paras med en lätthet att känna sig kränkt och förbigången. Det är detta som utnyttjas av populisterna och de extrema krafterna, både från vänster och från höger, och som tyvärr ger dem vissa opinionsmässiga framgångar. De riktigt extrema grupperna får tyvärr också fler följare och då tänker jag på nazister som börjat höra av sig. Då och då kommer det ju budskap i brevlådorna från dem. Jag slänger dem omedelbart. Kampen mot dem måste föras, men det är många som drar sig eftersom den kampen – intellektuell och verbal och saklig – ofta möts med våld eller hot om våld.

Nog om det. Min dag har varit bra. Hustrun är hemma efter två veckor hos barnbarnen. Jag har gjort ett mycket kort inhopp som en hjälpande hand och så har jag varit ute och åkt bil. Två gånger till flygplatsen. Vägen dit är förresten väldigt dålig PR för kommunen. Men det är jag nog inte ensam om att tycka.

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.