Överraskning för hustrun

Den här dagen har varit speciell. Inte för att det var första dagen under den så kallade Almedalsveckan, utan för ett helt annat skäl. Hustrun fyllde nämligen jämna år och det skulle förstås firas med en liten överraskning. Hon hade ju tillsammans med bästa vännerna Janne och Ann-Sofie överraskat mig när jag fyllde sju decennier för en tid sedan. Nu var det hennes tur.

Så länge vi har bott här i stan så har älven varit något som vi uppskattat. Många, många gånger har hustrun gett uttryck för en önskan om att sitta och grilla vid älven. Men alltid har något kommit i vägen och det har aldrig blivit gjort. Nu skulle det bli ändring på det.

Janne och Ann-Sofie hade tagit med sig sin båt och lagt den i älven vid Manhemskajen där vi mötte upp. Utan att – förstås – hustrun hade en aning om vad som väntade. Hon har hela livet varit skeptiskt inställd till båtar och ingen av oss visste om hon skulle våga ta steget ner i båten. Det gjorde hon och så bar det iväg uppströms i sakta mak.

Det ger ett annat intryck att se stan från vattnet och det kändes gott och fint att se stan ur  det perspektivet. Janne och Ann-Sofie hade rekat lämpliga platser för matlagningen. De hade tagit med sig ved och allt som hör till en god middag utomhus. Någon grillning blev det inte utan de hade tagit med sig en wok. Där stektes kött och grönsaker och där värmdes pitabröd. Gott alkoholfritt vin serverades. Det var en fantastiskt härlig stund som varade några timmar.

Med kaffepannan på elden skulle kaffe kokas. Men det gick lite trögt att få ordentlig fart på elden.

Kaffevattnet tog vi direkt ur älven förstås och kämpade en smula med en ved som inte var riktigt torr, visade det sig. Men vad gjorde väl det? Ingenting. Efter kaffe och inpackning av allt så var det dags för en fiskelektion. Jag vet inte hur många gånger som vi har gått förbi och sett folk stå och kasta ut i älven. Ibland har det hänt att vi sett någon som också lyckats ta upp en lax eller öring.

Nu fick hustrun en lektion i haspelfiske. Eller fiske med haspelspö. Det uppskattade hon mycket och hon hade nog kunnat stå kvar där än, om vi inte propsat på avfärd.

Janne instruerar hustrun i haspelfiskets ädla konst.

Läraren lämnar eleven. Med goda ögon ser man att eleven fått reven i oordning., varför…

…läraren får återvända för att reda upp trasslet. Men det gick mycket bättre sedan.

Allt avslutades med en tur uppströms med ett drag efter båten i en förhoppning att någon fisk skulle bli nyfiken på det. Vi såg ju två laxar som hoppade och spräckte vattenytan. Men det högg inte. Till slut var det bara att angöra Manhemskajen igen och dra upp båten på trailern. Sju timmar försvann utan att vi märkte det. God samvaro, god mat och ett lugnt, roligt och positivt firande var över. Hustrun verkar vara väldigt, väldigt nöjd med dagen och vi uppskattar mycket det sätt på vilket Janne och Ann-Sofie ställde upp.

Att se stan från älven är onekligen ett annorlunda perspektiv för alla landkrabbor.

Väl hemma så hann jag se fotbollsmatchen mellan Tyskland och Chile, som Tyskland vann trots att jag tyckte att Chile spelade bäst. Så kan det också gå. En god dag är till ända.

 

 

Annonser

Om olatheander

Har arbetat som journalist hela livet. Chefredaktör och ansvarig utgivare på Nynäshamns-Posten, Hudiksvalls-Tidningen och Norra Västerbotten. Ledarskribent, politisk redaktör och politisk chefredaktör på Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning och Norra Västerbotten. Skrivit ledare och krönikor sedan 1976. Pensionär och nu verksam i egna firman Brola. Vill du komma i kontakt med mig går det enklast via e-post: olath47@yahoo.se
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.